Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Königsmark och Thynne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemliga vistelse i London uppgaf han, att han lät
behandla sig för en åkomma och att han icke velat
synas i sällskapskretsarne innan denna var fullkomligt
botad. När han fått höra talas om mordet och kapten
Vratz’ delaktighet däri, hade han ansett bäst att
lämna staden för att icke utsättas för misstankar
och förolämpningar af den upphetsade pöbeln. Sir John
Reresby, som var närvarande vid förhöret, berättar att
han från början kunde förmärka konungens önskan att
Königsmark skulle gå fri. En så lysande kavaljer finge
icke dela vanliga missdådares öde; att hafva skaffat
ur vägen en af Monmouths mäktigaste anhängare, kunde
ju ej heller i hofvets ögon vara något synnerligt
svårt brott. Värre saker än så plägade man se genom
fingrarna med. Härom året t. ex. hade den beryktade
banditen »Kapten Blood», som försökt mörda hertigen
af Osmond och brutit sig in i Towern för att stjäla
själfva de kungliga regalierna, blifvit benådad af
Hans Maj:t, ja till och med fått lof att synas i
Whitehalls salar, liksom ville man visa herrarne af
oppositionen hvilka desperata sällar man i nödfall
förfogade öfver.
Några dagar efter förhöret kom mr Faubert,
föreståndaren för det franska institutet, där den
yngre Königsmark studerade, till Sir John Reresby och
antydde att den häktade grefven, ehuru naturligtvis
oskyldig, vore villig att till polischefen betala
en stor summa för att slippa ifrån den obehagliga
affären. Sir John, som i sina memoirer på det bästa
vitsordar sin omutlighet, afvisade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
