Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Königsmark och Thynne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de särskilda plikter, hvilka tillhörde det något
oklara väsen, som han kallade en gentleman. Hellre
än att visa sig otacksam mot en vän och skyddsherre,
kunde man på hans vink skicka en kula i kroppen på en
för honom misshaglig person och ändock icke upphöra
att räkna sig till det privilegierade skrået; men att
med en halfdragen anda blottställa sin patron, det
finge gentlemannen aldrig göra, äfven om han därmed
räddat sitt eget lif. De underordnade verktygen,
som han drog med sig, förtjänade naturligtvis icke
en tanke. Då en gentleman, en adelsman som kaptenen
med gladt mod gick i döden för sin unga lysande vän
och det Königsmarkska husets ära, borde sådana poor
devils känna sig hedrade att få följa med. Kaptenen,
för sin egen del, »did not value dying of a rush»
och menade att Gud icke begärde af en soldat och en
gentleman att de skulle handla annorlunda än efter
de särskilda lagarna för deras stånd.
Sterns och Boroskys beteende efter dödsdomen var
mindre storartadt. Man har, bland andra tryckta
berättelser om deras sista stunder, en vidlyftig
skrift: »The last confession, prayers and meditations
of Lieuten. John Stern – – – together with the last
confession of George Borosky»,[1]
utgifven af de båda andlige som besökte dem i fängelset.
Den ene var den sedermera såsom biskop och statsman namnkunnige
Gilbert Burnet; den andre en tysk evangelisk predikant
vid namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
