Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rutger Fuchs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarvid äfven Klara kyrka blef lågornas rof. Nästan
samtidigt uppkom en förödande vådeld å Södermalm, och
till råga på förskräckelsen timade få dagar därefter
en allvarsam eldsvåda på Ladugårdslandet. Innan dessa
hopade eldsolyckor inträffade, hade egendomligt nog
Stockholm under hela maj månad varit uppskrämdt genom
allehanda mystiska rykten om brandanläggningar. Det
hviskades man och man emellan, att emissarier från
utländska, mot Sverige afvogt sinnade makter härvid
voro verksamma [1].
I husen letades efter ditlagda
brännbara ämnen. Några buntar blår, svafvelstickor
o. d., som hittats mellan stockarna på bron vid södra
slussen samt vid ett trädgårdsplank på Kungsholmen,
gåfvo ökad fart åt pratet. Flera lösa kvinnfolk
anhöllos såsom misstänkta, men ingenting kunde
bevisas. Efter eldsvådorna stegrades skrämseln ännu
mera. Borgerskapet anbefalldes att patrullera till
häst och fot, hvarmed fortfors ända in i juli,
då denna vakttjänst omsider fick upphöra, för
att spara de munderingar som borgerskapet låtit
förfärdiga till Adolf Fredriks kröning. Då denna
med stor högtidlighet firades i november samma år,
ville Stockholms rederier, utan tanke på den staden
så nyligen öfvergångna eldsolyckan, utsira sina i
hamnen liggande fartyg med kulörta lyktor, hvilket
af öfverståthållareämbetet visligen förbjöds.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
