Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Gustaf Warmholtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fredliga återupprättelse så förtjänta regering,
voro i lika friskt minne som de frukter denna
systemförändring burit: det ömkliga kriget och alla
däraf härflytande olyckor. Liksom förut hattarne,
räknade nu mössorna på utländskt bistånd för att
nå fram till sitt syfte. Men de senare vände sig
till Ryssland.
För oss ligger nära till hands att brännmärka
denna anslutning såsom opatriotisk, att icke säga
något värre. Men hvar fanns då fosterlandet? Månne
hos det parti, som ersatt Arvid Horn med Carl
Gyllenborg? Ingen har rätt att stämpla hvarken
den ena eller andra sidans män för bristande
fosterlandskärlek, om man undantager sådana
som bevisligen läto sig bestämmas af enskilda
fördelar. Flertalet hattar liksom mössor trodde sig
handla till Sveriges sanna bästa, änskönt den väg, på
hvilken de senare slogo in, syntes farlig nog. Faran
var likväl icke så stor och ögonskenlig, som den
nu måste förefalla. Polens varnande exempel fanns
ännu icke, och Rysslands makt var under Elisabeths
svaga styrelse på långt när icke så fruktansvärd
som senare. Naturligtvis tänkte ej heller mössorna
att efter vunnen seger finna sig i ett fortfarande
ryskt förmynderskap. Ryssland borde för den lämnade
handräckningen anse sig till fullo belönadt genom
vunnen trygghet mot införande af ökad konungamakt
i Sverige, hvartill hattarne vid denna tidpunkt
förmentes icke vara ovilliga. Det fanns verkligen
intet som Sveriges grannar fruktade högre än detta,
liksom hade den karolinska tiden häraf kunnat
återuppväckas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>