Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Gustaf Warmholtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fäderneslandet för att där varaktigt uppslå sina bopålar
[1], men fann det kapital, hvilket han
1744 nedsatt hos en förment vän, högst reduceradt, enär
denne icke återbetalde penningarna annat än efter nuvarande
kurs. Resten uppslukades sedermera till största
delen i den Julinschöldska bankrutten. Många andra
fingo göra samma bittra erfarenhet i dessa vanskliga
tider, t. ex. Berch, som genom oredliga gäldenärer
förlorade fyra femtedelar af sin förmögenhet. Den
ekonomiska frågan blir under följande år ett ofta
återkommande ämne i Warmholtz’ och Arckenholtz’
brefväxling. Den räfst, som mössorna efter sin
seger vid 1765 års riksdag inledde mot de stora
växelherrarna Kierman, Le Febure och Grill, hvilka
dömdes att till riksbanken och kronan återbära
kolossala summor, hade Arckenholtz’ gillande. Han
skrifver till Warmholtz 1766: »Köpmännen kunna väl
bestå hos oss utan att formera ett nytt sæculum
mercatorium och bo i mindre än Torstensonska hus»
[2].
Här torde vara stället att i sammanhang med de
ekonomiska saker, som sysselsatte Arckenholtz och
Warmholtz, omnämna en af den senare vid denna tid
utgifven skrift, hans enda inlägg i dagens brännande
frågor, sedan han efter riksdagen 1746 – 47 öfvergifvit
det politiska fältet. Hattarna, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
