Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Gustaf Warmholtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dess utgifvande af trycket. Men optimisten Gjörwell
lät icke afskräcka sig, och snart hade han glädjen
att på en hylla i Uppfostringssällskapets bibliotek
få uppställa originalmanuskriptet, beklädt med
röda marokinsryggar, hvarå lästes titeln Collectio
Warmholtziana. Detta manuskript var begripligtvis
för dyrbart att utlämnas till tryckeriet, utan
skedde sättningen efter en noga kollationerad
afskrift.
Warmholtz hade rätt uti, att tiderna
icke voro gynnsamma. Den frihet från införseltull
å utländskt papper, som förläggare förut åtnjutit,
var afskaffad, och en från Manufakturfonden utgående
exportpremie af 15 procent, som staten hittills
beviljat för inrikes författade och tryckta arbeten,
var äfven i fråga att indragas, sedan boktryckaren
Holmberg tagit sig för att, med åtnjutande af
denna fördel, exportera Hallmans farser Finkel,
Mulpus m. fl. »för välsinnade och dygdiga medborgare
misshagliga litteraturalster» [1]. Ännu hårdare var
allmänhetens likgiltighet; den öfverträffade till
och med Warmholtz´ värsta farhågor. Af första bandet
utaf Bibliotheca historica, som utkom 1782, såldes
i Stockholm och Uppsala under första året endast
163 exemplar, och Warmholtz var smärtsamt förvånad
att å listan på subskribenter icke återfinna namn,
som han varit säker att där möta. Icke dess mindre
fortfor Gjörwell oförskräckt med utgifningen, oaktadt
för andra bandet endast influtit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
