Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michael Choræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Franzén för att inhämta hans omdöme om stycket, innan
han skulle »låta det dundra» i Åbo tidningar. Början
af Åskan är verkligen praktfull; metern är målande,
och man tycker sig höra det hotfulla mullrandet
bland molnen:
Han kommer, han kommer att straffa en brottslig värld,
Jag hörde hans röst där uppe i molnena skalla.
Jag såg en skymt af straffets glänsande svärd.
Han kommer, hämnarens tolk, att oss till räkenskap kalla.
Himmelen klär sig i sorg, jorden suckar betryckt,
Hafvet hejdar sitt lopp, stannar förvirradt och undrar;
Men hastigt, med våg på våg, i brådstörtad flykt
Busar det undan den röst, som i skyarna dundrar.
Slutet förefaller däremot uttänjdt, med sitt långa
uppräknande af alla de värnlösa varelser, författaren
själf inberäknad, för hvilka han anropar hämndängelns
skonsamhet. Koncentration var aldrig Choræi starka
sida, och han förringar ofta verkan af en lycklig
tanke eller bild genom en alltför ordrik utläggning.
Ett stycke, som icke ger anledning till någon sådan
anmärkning, är Enkans visa, hvilken också förskrifver
sig från samma period. Denna visa är lyriskt sångbar
och blef mycket populär. Ännu långt efter Choræi
tid hörde man sjungas:
Ensam i min låga koja
Lefver jag förnöjd ändå
Fast omkring min spinnrock stoja
Många faderlösa små.
Fastän faderlösa små
Rundt omkring min spinnrock stoja,
Är mitt hjärta lugnt ändå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
