Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michael Choræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sällskapliga förströelser. Härunder utvecklades och
stadgades Choræi smak, och hans poetiska skaplynne
antog här sin slutliga prägel af resignerad,
elegisk känslighet, man kunde vara frestad att säga
sentimentalitet, om icke stämningens äkthet vore så
otvetydig. Samma uppriktighet är tillstädes äfven i
de tröttsamma lärodikterna och försonar oss med alla
dessa moraliska loci communes, hvilka hos Choræus
åtminstone äro ärligt menade. I hans dikt, bland
alla dess melankoliska föreställningar, lefver och
uttalar sig en verkligt skön själ, åt hvilken man
endast ville till omväxling önska litet mera af sol
och färger. Nu påminner den alltför ofta om en fjäril,
som från blomsterängen förirrat sig in i ett grafkor.
Många tecken tyda därhän, att Choræus just på Jokkis
varit särskildt mottaglig för känslans skäraste,
renaste ingifvelser, och att hans sång erfarit djupa
intryck däraf. Ordet kärlek har icke af hans biografer
uttalats i sammanhang med dessa hans hjärtas vårdagar,
men troligt är likväl, att en något varmare böjelse
än allenast vänskap fäst honom vid den intagande och
begåfvade unga flicka, Eva Loffman [1], hvilken var en favorit hos familjen v. Willebrand och länge vistades
på Jokkis. Choræus och Eva Loffman, dessa båda unga,
hvilkas tid på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
