Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Henrik Ibsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man icke heller glömma, att Ni äfven är den omutlige
moralisten. Det missnöje, som låter de yttre
samhällsformerna bära hela skulden för det dåliga i
denna värld, finner intet stöd hos den skald, hvilken
främst ställer så stora kraf på individen själf; intet
stöd finner det blinda högmod, som gifvit upphof åt
läran om en öfvermänniska. Må den som velat vara sig
själf nog, som låtit sin egoism kyla till döds allt
omkring sig, gå bort och spegla sig i Peer Gynt,
i Johan Gabriel Borkman!
Människohjärtat har varit den grufva, ur hvilken Ni
brutit Eder diktnings ädelstenar:
Bryd mig veien, tunge hammer,
Til det dulgtes hjertekammer!
Och för de tunga hammarslagen har det ena schaktet
efter det andra öppnat sig; murar, som ställde sig
i vägen för en sannare uppfattning af Edra verk,
veko småningom, den ena efter den andra. Omsider föll
en bred ljusstrimma ned på den gamle bergsmannen –
ännu en fjällvägg att genomspränga, och det mörka,
underjordiska rummet leder in i en strålande hall,
där tusen stämmor hälsa honom. Hade målet blott varit
glans och ära, för visso vore då segern vunnen. Han
är nu den af hela världen kände och erkände Henrik
Ibsen. Grubblaren, hvars blick pröfvat och genomträngt
så mycket, har med åren blifvit blidare, men längtar
åter tillbaka till sitt lifsverk på djupet för att
leta nya malmgångar:
Hammerslag på hammerslag
Indtil livets siste dag!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
