Arbetsgivare och arbetare att även under avtalstiden vidtaga arbetsinställelse, efter därom av vederbörande huvudorganisation fattat beslut, dock under villkor att därmed ej förbindes något krav på ändring i det gällande avtalet. Enligt i Sverige gällande avtalspraxis, som även godkänts av högsta domstolen, är sålunda sympatilockout och sympatistrejk ett tillåtet kampmedel även under avtals giltighetstid, utom i det fall att uttryckligt förbud mot dylika åtgärder stipulerats i avtalen. För biläggandet av under avtalstiden uppkommande tvister föreskrives i flertalet avtal en viss förhandlingsordning, vanligen innebärande tvistens hänskjutande till förhandlingar mellan parternas organisationer. För vissa arbetsområden har därjämte föreskrivits, att tvister rörande avtalens tolkning eller tillämpning -—s. k. rättstvister — i viss ordning skola underställas skiljedom. Inom flertalet näringsgrenar har man dock icke velat gå in för något obligatoriskt skiljedomsförfarande, utan som enda uppgörelseform stipulerat förhandlingsvägen, något som dock givetvis icke utesluter, att organisationerna i visst givet fall kunna träffa överenskommelse om en föreliggande tvistefrågas hänskjutande till skiljedom, eventuellt med anlitande av de för sådant ändamål inrättade officiella skiljedomsorganen (se nedan). Inom en del arbetsområden, särskilt för järnvägspersonal och kommunalarbetare, ha tidvis funnits kollektivavtal, som stipulerat skiljedom jämväl för mellan parterna uppkommande intressetvister. För närvarande torde dock — utom för telefonister och järnvägarnas kontorspersonal — inga så långt gående skiljedomsavtal finnas, utan står det parterna vid alla avtal fritt att efter avtalets utgång tillgripa strejk eller lockout, därest enighet om det nya avtalets innehåll icke kan vinnas på fredlig väg. Till belysning av arbetskonflikternas omfattning under senare år må anföras följande årsmedeltal för perioden 1917—1926: Arbets- Därav berörda Förlorade Medeltal per år: inställel- arbets- arbe- arbets- ser givare tare dagar Strejker........... 348 1,260 40,661 1,522,300 Lockouter.......... II 146 20,646 548,000 Blandade konflikter ..'.... 17 271 16,587 1,079,600 Summa 376 1,677 77,894 3,150,500 Om hänsyn tages till den genom arbetsinställelserna vållade arbetstidsförlusten, komma under den här berörda perioden de högsta siffrorna på åren 1920 och 1923, med resp. 9 och 7 miljoner förlorade arbetsdagar. Går man längre tillbaka i tiden, framstår emellertid 1909 såsom det 40