Arbetsgivare och arbetare het och praxis, under arbetsgivar- och arbetarorganisationernas fria medverkan, men utan direkt stöd av lagstiftningen. Där frågor rörande dessa mellanhavänden i enstaka fall underställts domstols prövning, ha de måst avdömas allenast med tillämpning av allmänna civilrättsliga regler. Vid åtskilliga tillfällen under de senaste fyrtio åren ha emellertid förslag varit före om lagstiftning, avseende att mer eller mindre ingående reglera rättsförhållandena på detta område. Flertalet av dessa försök till åstadkommande av en arbetsfreds- och avtalslagstiftning ha dock blivit utan resultat, delvis måhända beroende därpå att förslagen ofta framförts just vid tidpunkter, då motsättningarna mellan arbetsgivare och arbetare varit särskilt tillspetsade. Först vid 1928 års riksdag har ett positivt resultat på detta område åstadkommits, i det riksdagen med vissa modifikationer antagit ett av regeringen framlagt förslag till lag om kollektivavtal och i samband därmed beslutat upprättande av en arbetsdomstol, (se sid. 29), avsedd att avdöma tvister rörande dylika avtal. Den ifrågavarande lagstiftningen åsyftar dels att fixera kollektivavtalens rättsverkningar och parternas ansvarighet för avtalens efterlevnad, dels att skapa en praktiskt användbar form för avtalstvisters avgörande vid domstol. För åsidosättande av enligt avtalet iklädda förpliktelser skola såväl de kontraherande organisationerna som enskilda arbetsgivare och arbetare kunna ådömas skadestånd, men vid utmätande härav skola i vissa hänseenden göras avvikelser från de allmänna skadeståndsprinciperna. Sålunda fastslås, att nedsättning av skadeståndets belopp — eventuellt fullständig befrielse från skadeståndsskyldighet — skall kunna medgivas, då så finnes skäligt med hänsyn till den skadevållandes ringa skuld, den skadelidandes förhållande i avseende å tvistens uppkomst, skadans storlek eller omständigheterna i övrigt. Enskild arbetare får ej i något fall ådömas skadestånd till högre belopp än 200 kronor. Den vanliga rättsregeln om vites förvandling till fängelse skall ej heller tillämpas i fråga om av arbetsdomstolen fälld dom. Trots de jämkningar av eljest gällande rättsregler, som sålunda icke minst i arbetarpartens intresse medgivits, har den här ifrågavarande lagstiftningen, vilken beslutats av den borgerliga riksdagsmajoriteten, mött starkt motstånd från arbetarsidan, bl. a. med hänsyn därtill att man vid avtalens uppgörande ofta ej har tillfälle att ägna den uppmärksamhet åt bestämmelsernas formella avfattning som kräves, därest eventuella tolkningstvister i större utsträckning skola avgöras på 42