Bostadsfrågan liar sedermera fortsatt i forcerat tempo och under flera år nått rekordsiffror. Den statliga understödsverksamheten började samma år, som hyresregleringen genomfördes. Till en början utgick statsunderstödet såsom bidrag utan ränte- eller återbetalningsskyldighet och avsåg att motsvara den del av de då uppdrivna byggnadskostnaderna, som kunde beräknas behöva avskrivas vid det väntade prisfallet. År 1920 inrättades härjämte statens bostadslånefond för att bereda byggnads-företagarelån. Två år senare avvecklades bidragsverksamheten, men långivningen ur bostadslånefonden fortgår alltjämt. De administrativa uppgifterna på området äro anförtrodda åt ett särskilt för ändamålet inrättat organ, statens byggnadsbyrå (sid. 29). Statens hithörande åtgärder ha bedrivits under intim samverkan med kommunerna, som haft att på eget ansvar förmedla understödsmedlen. Under de senare åren ha några större kooperativa sammanslutningar samt ett par egnahemsföreningar erhållit tillstånd att fungera såsom låneförmedlare. I viss utsträckning ha kommunerna själva bedrivit bostadsbyggande, men huvudparten av medlen ha lämnats till enskilda byggnadsföretagare, företrädesvis egnahemsbyggare samt, under senaste åren i stigande omfattning, kooperativa byggnadsföretag. Lånen ha utgått såsom sekundärkredit och skola numera ligga inom sjuttiofem, i vissa fall åttio procent av fastighetsvärdet. Det har förutsatts, att primär kredit uppbringades på den öppna marknaden. En bestämd åtskillnad har gjorts mellan statsbidrag och lån, och statsmakterna ha ej gjort några utfästelser eller på annat sätt ställt i utsikt framtida avskrivningar å lån. Lånevillkoren ha efter hand bringats i viss överensstämmelse med dem, som gälla å den öppna marknaden. Den alltjämt bedrivna låneverksamheten är närmast att anse såsom ett provisoriskt ordnande av vissa kreditfrågor, som för närvarande äro föremål för utredning i syfte att åstadkomma en stadigvarande lösning. Från tiden för understödsverksamhetens påbörjande år 1917 och till utgången av år 1927 hade disponerats 74.8 milj. kronor lånemedel och 19.6 milj. statsbidragsmedel utan återbetalningsskyldighet. Med tillhjälp av dessa medel hade åstadkommits 10,478 bostadshus, därav 9,306 egnahem, innehållande 28,175 bostadslägenheter om 83,993 rum eller kök och representerande en sammanlagd byggnadskostnad av cirka 321 milj. kronor. De sålunda tillkomna bostäderna torde i det stora hela vara av 225