Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Socialdemokratin i Tyskland intill fransk-tyska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ladin NR era FA be
SE TERS SANTE SRS SES NEN NLU UN ESSER ENE SSE EES II NES
RENA ER a AA
PER Sår ARS (AE EE SNR RENA VÄ vide Ra
SOCIALDEMOKRATIN I TYSKLAND. 15
sernas uppkomst och arbetareklassens mission såsom de
socialistiska idéernas bärare. TI vältaliga och hänförande
ord, som gjorde motståndare förtviflade, äggade han det
tyska proletariatet till studier och organisatoriskt arbete.
Hans enhetliga vetenskapliga världsåskådning förbjöd honom
dock att vid något tillfälle nedsjunka till den ytlige dema-
gogens nivå. Arbetareklassen var för honom den klippa, på
hvilken framtidens kyrka skulle byggas, men först efter att
ha mottagit vetenskaplig upplysning och politisk uppfostran
kunde den blifva duglig att utföra sin höga uppgift.
Det var mot den dittills i arbetarekretsar inflytelse-
rike WSchultze-Delitsch, Lassalle i främsta rummet måste
vända sig för att rödja undan på den mark, där han hade
att röra sig. Motståndarens idé var den mycket enkla
och lättfattliga att genom underlättad kredit och billigare
" råämnen moderera eller blidka missnöjet inom den be-
tryckta medelklassen med det nya bourgeoisiväldet samt
att medelst konsumtionsföreningar göra lönarbetarens exi-
stensmedel billigare och alltså på detta sätt kapitalisera
hans lön. En annan trumf af Schultze-Delitsch var de s.k.
fria associationerna, produktivföreninger, hvilkas kapital
skulle utgöras af arbetarnas egna andelar.
Mot de teorier, hvarpå dessa institutioner voro grun-
dade, framkastade Lassalle hela sitt nationalekonomiska
; vetande. ;
Låtom oss se ett prof på hans framställningssätt (häm-
tat ur hans nyssnämda »Öppna svarsbref>):
»Icke utan ett smärtsamt leende har jag af tidningarna erfarit, alt
diskussionen om fyttningsrätt och näringsfrihet utgör en del af dag-
ordningen för den projekterade kongressen.
Huru, mina herrar, I viljen diskutera om flyttningsrätten?
Jag kan endast svara er med ett par rader af Schiller:
”Många år re’n jag begagnar min näsa att nysa,
Men har jag väl därtill någon bevislig rätt?”
Och förhåller det sig icke på samma sätt med näringsfriheten?
Alla dessa debatter skola åtminstone ha det felet — att komma
mer än 50 år för sent.
Flyttningsrätt och mnäringsfrihet äro saker, som man i en lag-
stiftande församling tyst och stilla dekreterar men icke diskuterar...
Men I viljen stifta sparkassor, invalid-, hjälp- och sjukkassor?
Jag erkänver gärna den relativa, ehuru ytterst underordnade och
knappt nämnvärda nyttan af dessa institutioner.
ER EENSSREIESSEIIE ESSEN S AN ENE jä 2 EESNSVOE RAT STRIT VE RVEECA (TS ERE
TSE TA VEN BP FASER ABIR BAS ARMAR DNR INN REPAR INRE AM STRED rt PE STYR RN SIV SA TÄNT FO NOTERA IPODAR OR VI
FST
GAMMAL UR ÅRET SN FANRENER VN RTR RYAN va RN ERT IN, NL STR LV MATT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
