Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Socialdemokratin i Tyskland intill fransk-tyska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 SOCIALDEMOKRATIN.
Men låtom oss skilja mellan två frågor, som icke ha det ringaste
att göra med hvarandra.
Ar det edert mål att göra eländet mera drägligt för den enskilde
arbetaren? Att motvärka lättsinne, sjukdom, ålder och olycksfall af
alla slag, hvarigenom enskilda arbetare nedtryckas under arbetare-
klassens normala läge?
I detta fall anser jag sjuk-, invalid-, spar- och hjälpkassor såsom
ganska lämpliga medel, ehuru det icke synes mig nödvändigt att för
den skull sätta hela den tyska arbetareklassen i rörelse.
Eller är edert mål att förbättra hela arbetareklassens normala
ställning och höja det öfver dess nuvarande nivå?»
Sedan Lassalle därpå visat, att kreditföreningarna endast
kunna ha till följd att förlänga handtvärksklassens döds-
kamp mot storkapitalet och därför icke skulle befordra
arbetareklassens inträsse, formulerar han i följande ord
den lag, som efter hans mening omöjliggör en höjning
under nuvarande produktionsförhållanden af proletariatets .
läge, en lag, som han kallar arbetslönens Jjärnlag.
»Den järnhårda ekonomiska lag,» säger han i nämnda broschyr,
»som under de bestående förhållandena, under tillgångens och efterfrå-
gans herravälde, bestämmer arbetslönen, är denna: att genomsnittslönen
alltid reduceras till de nödvändiga lifsmedel, som efter gängse sed hos
ett folk äro erforderliga till existens och fortplantning. Detta är den
punkt, kring hvilken daglönen gör små svängningar, utan att någonsin
kunna hålla sig länge, vare sig öfver eller under den samma.
Den kan icke varaktigt höja sig öfver detta genomsnitt — ty då
skulle snart till följd af arbetarnas förbättrade villkor uppstå en ökning
af arbetarebefolkningen och såmedelst äfven af tillgången på armar,
hvilket skulle medföra, att arbetslönen åter nedtryckes till eller under
sin förra nivå.
Arbetslönen kan icke häller varaktigt sjunka djupt under det
nödvändiga existensminimum, ty då skulle det inträffa, att arbetarnas
antal genom utvandring och elände af alla slag förminskades och således
till följd af ökad efterfrågan arbetslönen åter stege till sin förra nivå.»
Lassalle gick så långt, att han förklarade en hvar,
som icke erkände denna lag, för en bedragare eller en i
den nationalekonomiska vetenskapen beklagansvärdt oerfaren
man. Likväl existerar i värkligheten ingen »arbetslönens
järnlag», såsom ock socialdemokratin nu mera allmänt er-
känner. Denna vid första påseendet så sannolika teori här-
stammar från Adam Smith och andra, men i Karl Marx”
system förekommer den icke. Enligt Marx bestämmes
arbetskraftens pris liksom priset på andra varor: af dess
produktionskostnad. Men arbetskraftens »produktionskost-
nad> utgöres icke blott af de fysiskt nödvändiga lifsmedlen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
