Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Pariserkommunen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARISERKOMMUNEN. 23
afträdande till arbetareassociationerna. Denna undersökningskommis-
sion skall inlämna sin berättelse till Kommunens departement för ar-
bete och samfärdsel, som därpå fortast möjligt har att till kommunen
inkomma med utlåtande, som kan tillfredsställa arbetarnas och all-
mänhetens inträssen.»
Man finner af detta aktstycke, att Kommunen värk-
ligen ämnade på allvar börja en socialistisk experimental-
politik. Det var af mer än ett skäl beklagligt, att den
icke fick tid därtill. Något annat fattades icke. Visser-
ligen har man invändt, att de flyktade fabrikanterna med-
tagit sitt »kapital», och att kommunen därför icke kun-
nat börja någon industriell eller kommersiell värksamhet.
En tysk professor Wittig gjorde t. ex. några år efter i sin
kommunhistoria följande reflexion till det nyss återgifna
dekretet:
» Förträffliga tanke, endast outförbar på grund af två
småsaker, som undgått de dekreterandes öga. Med de
afdunstade fabriksherrarna var äfven deras »bloddrypande
kapital» afviket. Det som fanns kvari Paris höll sig undan,
och kommunen hade ingenting att försträcka arbetarna i
form af statshjälp. "Och det fattades icke blott kapital utan
äfven arbetare. Dessa, omkring 150,000 man, slogos ju
utanför Paris i kommunens tjänst för 30 öre om dagen.»
Den lärde professorn föreställer sig, som man ser, kapi-
talet såsom en summa pängar och ingenting annat. Kom-
munens ledare hade en annan mening. De visste, att det
värkliga kapitalet, arbetsmedlen, fanns kvar i Paris, och
deras finansiella ställning var icke häller så dålig. En-
ligt finansministern Jourdes egna räkenskaper uppgingo
kommunens inkomster från den 20 mars till den 30 april
till 26,013,916 francs 70 centimer.") Utgifterna under samma
tid utgjorde 25,138,089 fr. 12 cent., så att det den 1 maj
fanns ett öfverskott af 375,827 fr. 58 cent. Af dessa ut-
gifter uppslukade ensamt kriget mot Versailles 20,056,573
fr. 15 cent., hvartill kom 44,000 fr. för barrikad-kommis-
sionen.
I beslag tog kommunen endast 8,928 fr. 20 cent. Man
kan af dessa siffror, sammanställda med den omständig-
heten, att Versaillesregeringen konfiskerat stadstullarna,
”) De 26 millionerna — jämte omkring 20 under maj — erhöllos
på fullt lagliga vägar. Den franska banken lämnade godvilligt öfver 16
millioner, af hvilka 9 tillhörde staden Paris, de direkta skatterna upp-
gingo till 12 mill., och resten utgjorde de regelbundna inkomsterna
från posten, telegrafen, vattenledningsverket o. s. vV.
NA
RR mA nn nn nn AA on er R REA RES
i
MERA SENENRETN T PIREN NERE FEBER ASSR BEFRIA > RP YA TTT KIPPSREFTRORNEGTNRPN SRA
re JNA BRA
2 fia ÖR YTAN IT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
