Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Pariserkommunen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
4
j
;
ke
SRA LA
24: SOCIALDEMOKRATIN,
draga den slutsatsen, att kommunen haft »kapital» till-
räckligt för sitt ändamål, om den lyckats hålla stånd mot
Mac Mabhon.
Det dröjde länge efter skräckscenerna i maj 1871,
innan kommunen i någon mån vederfors rättvisa. Till en
början var det uteslutande socialdemokrater, som studerade
dess korta historia utan den förutfattade meningen, att här
endast förelåg en kolossal förbrytelse, som blifvit hårdt
men vederbörligen bestraffad genom det blodbad, segrarna
anstälde i den olyckliga staden. Tidningar ifrån denna
tid äro fulla af de orimligaste beskyllningar och osanningar,
hvilka inom borgarklassen rotfäste fördomen mot arbetare-
revolutionen såsom en serie illdåd af » petrolörer» och :» petro-
löser». Man glömde, att om det bland »kommunarderna»
fanns några vilda, oregerliga element, mäst representerade
af de förkomna och brottsliga subjekt, som ständigt i en
stor stad äro färdiga att störande ingripa i hvarje revolu-
tionär rörelse, så fanns det bland de hatade »kapitular-
derna» af den 6 mars, hvilka öfverlämnade Frankrike i Preus-
sens våld, personer, som på moralens och karaktärens
vägnar voro kommunens ledare djupt underlägsna. Detta
har nu så småningom blifvit erkänt och därmed en orätt-
vis dom öfver en hel folkrörelse rättad. Så t. ex. lämnar
katoliken Edouard Drumont, som förut häftigt angripit
Kommunen, i sitt arbete »En döende värld> några porträtt-
skisser, hvilkas. sympatiska ton är betecknande för om-
slaget i sinnena:
»Jag har haft tillfälle,» säger denne förf., »att iaktiaga några af
desse män på offentliga möten och under Kommunen, och jag måste
tillstå, att jag icke fann i deras drag det uttryck af hat och afund,
hvarmed egna motgångar och i synnerhet andras framgångar samt läng-
tan efter nvjutningar bruka stämpla vissa afsigkomna individer.
Med sin höga figur och sina utomordentligt glänsande ögon
fängslade Varlin (medlem af kommunen) ovillkorligen åskådaren. Det var
icke blott hans manliga skönhet, utan snarare detta obestämbara, som
finns hos personer, hvilka märkts af ödet, och ovillkorligen kommer
den som ser dem att ana, att de äro förutbestämda för någon kata-
strof... Maxime du Camp, som sannerligen icke är blid mot Kom-
munen, har icke kunnat hålla tillbaka några ord af rörelse, då han
skildrar Varlins sista stunder, hans långa smärtfylda vandring upp till
Buttes Chaumont och sedan denna lugna, stolta död...
Man fann i den dödes börs 300 francs, hvilka han endast mot-
villigt tog emot vid den sista betalning, som kommunens medlemmar
uppburo. Jourde visade likaledes en sällsynt oegennytta. Medan han
var finansminister och hanvdskades med millioner, fortfor hang hustru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
