Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Pariserkommunen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEN AES BROARNA BEER ANN SA EAA AE ER
NN SSG SAR SRA RSS NAT SEATST SAN a NR TR SROGAEE FS Sd
26 SOCIALDEMOKRATIN.
- nedskjuta värnlösa fångar. Denna brutala sed har efteråt
mer eller mindre praktiserats vid undertryckandet af hvarje
folkuppror. Å andra sidan hade preussarna i Frankrike åter-
upptagit bruket att fånga gisslan — som inför dem skulle
med sina lif svara för andras handlingar. Då Thiers
som vi sett redan från kampens början praktiserade den
människovänliga metoden att nedskjuta kommunistiska
fångar, återstod för Kommunen endast att taga gisslan för
att skydda sina fångars lif. De som gisslan fasthållna
personernas lif hade emellertid gång på gång förvärkats
genom den af versaillarne fortsatta nedskjutningen af fångar.
Huru kunde man ännu skona dem efter det blodbad, hvar-
med Mac Mahons prätorianer firade sin inmarsch i Paris?
Skulle den sista motvikten mot bourgeoisregeringarnas hän-
synslösa vildhet blifva ett gyckel? Arkebiskop Darboys
värkliga mördare är Thiers. Kommunen hade upprepade
gånger erbjudit sig att utväxla ärkebiskopen och en hel hop
präster mot en enda af Thiers” fångar, Blanqui. Men Thiers
vägrade hårdnackadt. Han visste att han i och med Blanqui
skulle ha gifvit Kommunen ett hufvud, medan ärkebiskopen
bäst befrämjade hans planer som — lik.»
Ända till den 10 maj kunde regeringens trupper in-
genting väsentligt uträtta mot det hjältemodigt försvarade
Paris. Men den 10 maj undertecknades freden med Tysk-
land, och den i Metz inneslutna franska armén, som aldrig
vunnit några segrar mot preussarna, kunde nu föras mot
Paris. Kampen blef kort men å ömse sidor förbittrad.
Kommunens soldater försvarade sig med så mycket större
dödsförakt som de visste, att de icke hade att vänta sig
någon skonsamhet af segrarne, och berättelsen om hjälte-
daterna under den >»blodiga majveckan» har blifvit till
legend inom arbetareklassen. Den 30 maj var »ordningen»
återstäld, och bourgeoisin kunde fira pingstdagen 1 sitt
återeröfrade Paris — bland barrikadspillror och 40,000
arbetares lik.
Så följde efterspelet, masshäktningarna, hetsjakterna,
de på förhand fällda domarna och de sorgliga transporterna
till Nya Kaledonien af Kommunens lefvande rester. Den
borgerliga republiken trodde sig nu för långliga tider ha
tillintetgjort det socialistiska partiet i Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
