Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Undantagslagarnas period
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDANTAGSLAGARNAS PERIOD.
4. Undantagslagarnas period.
Pariserkommunens tragiska slut, som under flera år
förlamade den franska arbetarerörelsen, gaf tvärtom i Tysk-
land ny fart och näring åt socialdemokratin, som där efter
krigets och kejsardömets upprättande utbredde sig till alla
större industristäder i landet.
Redan vid valen till den tyska riksdagen 1874 föllo
på socialistiska kandidater 351,081 röster, hvilket gaf myn-
digheterna ett nytt problem att fundera öfver. Bismarcks
ursprungliga toleranstaktik mot den Lassalleska agitationen
dugde tydligen icke längre. Partiet måste bekämpas. Men
huru? I Preussen var det nog att bringa i användning
föreningslagen af 1856. Statsadvokaten Tessendorf väckte
den 16 mars 1875 åtal mot den Allmänna tyska arbetare-
föreningens ledare för öfverträdelse af denna lag och for-
mulerade i sin anklagelseskrift myndigheternas lösen så-
lunda: »Låtom oss förstöra den socialistiska orgamsationen, och
det existerar icke mer något socialistiskt parti!»
På samma sätt förfors med det socialdemokratiska
arbetarepartiet (Eisenacharne), och bägge organisationerna
upplöstes. De öfriga staterna följde genast exemplet, och
gocialdemokratin var alltså redan före socialistlagen för-
klarad i akt och bann.
Den närmaste följden af den Tessendorfska förföljelsen
blef de bägge socialistiska partiernas förening till ett enda.
Föreningskongressen ägde rum i Gotha 1875, där följande
program för Tysklands socialdemokratiska arbetareparti antogs:
d. Arbetet är källan till all rikedom och allk ultur. Då det
allmänt produktiva arbetet endast möjliggöres genom samhället, tillhör
hela arbetsprodukten samhället d. v. s. alla dess medlemmar, med lika
rätt åt en hvar efter hans förnuftsenliga behof och med arbetsskyldighet
för alla.
I det nuvarande samhället äro arbetsmedlen kapitalistklassens
monopol. Arbetareklassens beroende, som häraf blir en följd, är orsaken
till eländet och slafveriet i alla dess former.
För arbetareklassens befrielse fordras, att arbetsmedlen göras till
samhällets gemensamma egendom samt en samhällelig reglering af det
kollektiva arbetet med hänsyn till det allmänna bästa och en rättvis
fördelning af arbetets afkastning.
5 SOPOR TAGA ÖNS NT REN SYST MTM RA HANN ÄTA
Y 4 I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
