Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Undantagslagarnas period - 5. Borgerlig och social republik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BORGERLIG OCH SOCIAL REPUBLIK.
konfiskeras. Men alla öfriga politiska rättigheter, som vi efter
lagens bokstaf äga, ha icke blott genom undantagslagar
blifvit inskränkta och genom tilläggsbestämmelser till de
enskilda lagparagraferna gjorts tvetydiga, utan — och detta
är det specifikt österrikiska i våra politiska rättigheter — de
ha utlämnats på nåd och onåd till hvarje förvaltnings-
eller polismyndighets godtycke och godtfinnande. Socialist-
lagen i Tyskland är i vissa afseenden hårdare än våra
lagar. Det oaktat äro de politiska förhållandena i Tysk-
land drägligare för arbetareklassen. Ty där vet man un-
gefär hvad man får och icke får, och hur långt man kan
gå. I Österrike är detta absolut omöjligt. Vi ha så
många lagar som det finnes poliskommissarier.»
5. Borgerlig och social republik.
Under de första fem åren efter kommunens tillintet-
görande hade Frankrike icke en enda socialistisk tidning
och naturligtvis icke heller något socialistiskt parti. Thiers
fullföljde sin undertryckningspolitik äfven i provinserna,
och han uppnådde värkligen för en kort tid sitt mål: att
slå arbetareklassen med skräck. Detta tillstånd af politisk
skendöd medförde dock det goda, att arbetarne började
rikta sin uppmärksamhet åt sina yrkesinträssen och fack-
liga angelägenheter. Impulsen till bildande af dessa i
Frankrike nu så inflytelserika chambres syndicales (fackför-
eningar efter engelskt mönster) gafs af den arbetaredelega-
tion, som sändts till världsutställningen i Wien Ilona ll
sin rapport yttra de fem delegerade, att »den första for-
men för sammanslutning mellan arbetarna, upploppet och
strejken, hvilka så ofta utdömts af erfarenheten, har måst
ersättas med fackföreningsorganisationer.»
»Denna organisation,» heter det vidare, »>har till en
början haft till resultat:
1:0) Tillsättande af lagliga skiljedomstolar med upp-
gift att undersöka och bilägga tvister mellan arbetare och
arbetsgifvare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
