BORGERLIG OCH SOCIAL REPUBLIK. konfiskeras. Men alla öfriga politiska rättigheter, som vi efter lagens bokstaf äga, ha icke blott genom undantagslagar blifvit inskränkta och genom tilläggsbestämmelser till de enskilda lagparagraferna gjorts tvetydiga, utan — och detta är det specifikt österrikiska i våra politiska rättigheter — de ha utlämnats på nåd och onåd till hvarje förvaltnings- eller polismyndighets godtycke och godtfinnande. Socialist- lagen i Tyskland är i vissa afseenden hårdare än våra lagar. Det oaktat äro de politiska förhållandena i Tysk- land drägligare för arbetareklassen. Ty där vet man un- gefär hvad man får och icke får, och hur långt man kan gå. I Österrike är detta absolut omöjligt. Vi ha så många lagar som det finnes poliskommissarier.» 5. Borgerlig och social republik. Under de första fem åren efter kommunens tillintet- görande hade Frankrike icke en enda socialistisk tidning och naturligtvis icke heller något socialistiskt parti. Thiers fullföljde sin undertryckningspolitik äfven i provinserna, och han uppnådde värkligen för en kort tid sitt mål: att slå arbetareklassen med skräck. Detta tillstånd af politisk skendöd medförde dock det goda, att arbetarne började rikta sin uppmärksamhet åt sina yrkesinträssen och fack- liga angelägenheter. Impulsen till bildande af dessa i Frankrike nu så inflytelserika chambres syndicales (fackför- eningar efter engelskt mönster) gafs af den arbetaredelega- tion, som sändts till världsutställningen i Wien Ilona ll sin rapport yttra de fem delegerade, att »den första for- men för sammanslutning mellan arbetarna, upploppet och strejken, hvilka så ofta utdömts af erfarenheten, har måst ersättas med fackföreningsorganisationer.» »Denna organisation,» heter det vidare, »>har till en början haft till resultat: 1:0) Tillsättande af lagliga skiljedomstolar med upp- gift att undersöka och bilägga tvister mellan arbetare och arbetsgifvare.