Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Borgerlig och social republik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 SOCIALDEMOKRATIN.
2:0) Inrättande af tekniska skolor på mera praktiska
grunder än den officiella undervisningen.
3:0) Användande af arbetarnes besparingar till kon-
sumtions- och produktionsföreningar, grundade på lika rättig-
heter för alla medlemmar.
Hvarje fackförening bör dessutom upprätta en på
ömsesidighetsprincipen grundad kreditanstalt, med syfte att
så småningom fullständigt afskaffa kapitalräntan.
Bildandet af fackföreningar får dock icke betraktas
som den sista sociala reformen, ty då skulle den indi-
vidualism, som vi bekämpa, återkomma i en ny form. Fack-
föreningen bör tvärtom genom det normala spelet af mot-
satta inträssen så småningom utvidga och stärka solidari-
teten mellan de olika arbetaregrupperna.
Sålunda skall proletariatet gradvis ernå en ekono-
misk uppfostran, som det ännu saknar, och politiken skall
helt enkelt bestå i de ekonomiska lagarnas tillämpning i
samhällets styrelse.»
Så hastigt uppväxte i det då mot ’öppen socialism så
fientliga Frankrike en modärn fackföreningsorganisation,
att på den arbetarekongress, som 1876 hölls i Paris, öfver
200 fackföreningar från hela landet voro representerade.
Majoriteten på denna kongress antogo resolutioner om
kooperativa föreningar, men uttalade sig mot statshjälp.
Mera socialistisk blef den andra kongressen i Lyon 1878,
som grundlade den »possibilistiska» tidningen Le Prolétaire,
hvilken länge utgjorde den franska socialismens hufvud-
organ.
Ehuru kongressen i Lyon kan kallas socialistisk,
förkastade den dock en af den nu uppträdande Jules
Guesde framlagd resolution, som med mera skärpa häfdade
>grundsatsen om kollektiv äganderätt till jorden och ar-
betsmedlen >».
Denne man gjorde sig emellertid snart känd bland
arbetarne för sin vältalighet och sin djärfhet. Då polisen
förbjöd den internationella kongress, som man i Lyon be-
slutat hålla i Paris under världsutställningen, trotsade
Guesde och en skara af hans anhängare förbudet, hvilket
hade till följd en process, som i hast gjorde den unge ar-
betereledaren populär. På kongressen i Marseille 1879
segrade hans parti, och Guesde kunde i samråd med Marx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
