> XE RECO RT RAR SENAT PR 44 SOCIALDEMOKRATIN. Socialdemokratin i Spanien störes ännu mer än den italienska af de anarkistiska illdåden. Icke desto mindre gör den framsteg, i synnerhet efter rösträttsreformens ge- nomförande, då arbetarna först kunde börja tänka på något utbyte af en parlamentarisk värksamhet, som allt sedan Bakunins dagar af anarkisterna wutdömts såsom öfverflödig och skadlig. > +; + Den socialistiska arbetarerörelsen i Belgien och Holland, där de fästa af Internationalens kongresser höllos, har i våra dagar dragit världens uppmärksamhet till sig såsom framdrifvaren af en politisk reformrörelse med den allmänna rösträtten som närmaste mål. Belgien med sina 5 millioner innevånare sammanträngda på en yta motsvarande ett af våra större landskap och med sin högt uppdrifna stor- industri måste vara ett tacksamt fält för hvarje slags re- volutionär agitation, och socialdemokratin har där, efter In- ternationalens fall, blifvit en fast organisation, som trotsat alla de våldsamma stormarna i det lilla landet. Den är nu mera, ledd af sådana män som Vandervelde och Jean Volders, hvilka med värdighet och skicklighet fullfölja vete- ranen Cesar de Pepes mission, ett aktadt och inflytelserikt parti, hvars värkliga styrka först nu efter rösträttsrefor- mens genomförande skall kunna mätas. Det var som be-- kant det socialistiska arbetarepartiet, som iscensatte och ledde de fleråriga, hårdnackade demonstrationer, hvilka om- sider tvungo nationalförsamlingen till den författnings- revision, som i detta ögonblick håller på att få sin af- slutning. kod FR Xx Skandinaviens arbetarerörelse är af jämförelsevis sent datum. Visserligen hade Danmark redan under Inter- nationalens tid att uppvisa ansatser till en socialistisk or- ganisation, och t. o. m. så tidigt som i början af 1850-talet sökte en ung doktor, Fredrik Dreyer, att göra propaganda för en slags humanitär socialism, som egentligen endast utgjordes af Proudhons teorier. Men det var först genom Pio, 5riz och Geleff, hvilka uppträdde 1871, som en mo-