Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Inledning. Socialism och liberalism för tjugu år sedan och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då för tiden syntes emellertid hvarje sådant
medlingsförsök så godt som alldeles hopplöst; socialdemokrati
och bourgeoisie, äfven den mest framstegsvänliga, stodo
äller tycktes stå såsom polära motsatser, såsom eld och
vatten, mellan hvilka ingen försoning vore möjlig. Det
borgerligt-radikala åskådningssättet var den tiden ännu helt
och hållet byggt på den ekonomiska liberalismens, den
s. k. Manchesterskolans grundsatser; de som då voro
mogna män hade personligen upplefvat den äggande och
upplyftande värkan, som först den inre näringsfrihetens
genomförande och kort därefter lossandet af den yttre handelns
tyngsta bojor hade utöfvat på hela vårt ekonomiska lif.
Hvad som ytterligare kräfdes var, menade man, endast ett
fortgående på samma väg: när alla hinder för den fria
täflan, det fria initiativet blifvit undanröjda, skulle hela
samhället och alla dess klasser efter hand kunna arbeta
sig upp till en allt högre grad af välstånd och kultur.
Gent emot denna ljusa, men också i viss mån ytliga
optimism stod nu den socialdemokratiska förkunnelsen
såsom en enda fortlöpande negation. I dess hufvudland
Tyskland lefde man då ännu under Bismarcks och
socialistlagens härradöme, i en förtryckets och den däraf alstrade
dogmatiska rättrogenhetens tid; den nya arbetarrörelsen
stod i en grad, som man nu har svårt att föreställa sig,
i de marxska doktrinernas ledband; staten, som för
liberalerna betydde intet i ekonomiska ting, var för
socialdemokraterna tvärt om allt dock naturligtvis icke den
nutida staten utan en i politiskt och socialt afseende
grundligt reformerad sådan, socialiststaten. De liberala
reformerna betraktades samt och synnerligen endast såsom
ömkliga halfmesyrer eller snarare förargliga hinder och
dröjsmål på vägen mot det enda stora framtidsmålet; nya
klutar på ett kläde, som dock var bestämdt att förr eller
senare i sin helhet kastas i skräpvrån äller uppbrännas.
Långt ifrån att tro på någon gradvis fortskridande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
