Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Inledning. Socialism och liberalism för tjugu år sedan och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedan skulle varit otänkbart. Hvad den svenska
socialdemokratien beträffar, torde man kunna påstå, att den under
de insiktsfulla och högt begåfvade mäns ledning, som allt från
början stått i spetsen för den, vida mer än annorstädes
skett hållit sig fri från ofördragsamhet och ensidigheter.
Ännu långt mera påfallande är emellertid den
utveckling, som det borgerligt liberala eller radikala
åskådningssättet samtidigt undergått, hvarigenom det alltmera
aflägsnat sig ifrån det extremt individualistiska och alltjämt, om
än oftast omedvetet, närmat sig till den socialistiska
uppfattningen. Det skulle taga allt för lång tid att i detalj
påvisa detta; jag måste nöja mig med att uppräkna några
hufvudpunkter; men äfven en sådan uppräkning kan icke
förfela att göra sitt intryck, ehuru det gäller saker, som
för oss alla äro väl bekanta.
Samhällets ingripande på den fria konkurrensens och
särskilt på det fria arbetsaftalets område afskyddes af
manchestermännen; hvilken förändring det allmänna
tänkesättet på detta område genomgått, behöfver icke sägas.
Det finnes i våra dagar knappast någon statsman, förtjänt
af detta namn, som icke anser det för sin både rätt och
plikt att uppträda till skydd för den part, som blifvit
lidande vid den fria konkurrensen. Men icke nog med
detta; samhället själft uppträder i våra dagar i största
skala såsom arbetsgifvare; den liberala skolans trossats,
att samhället alltid skulle producera dyrare och dåligare
än den enskilde, vederlägges dagligen och stundligen af
ärfarenheten. I flera länder har staten slagit under sig
äller allt från början innehaft och drifver nu med rätt god
framgång en stor del af järnvägsnätet; likaså hvad skogarna
beträffar, som man fordom hos oss med ett verkligt raseri
äflades att skänka bort åt enskilda, börjar man allt mer
inse, att de allra bäst förvaltas af staten själf. På samma
sätt börja kommunerna lägga sig till med och för egen
räkning drifva vatten-, gas-, elektricitetsvärk o. s. v., stundom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
