Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Staten såsom ensam producent, jämförd med det nuvarande produktionssystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATEN SÅSOM ENSAM PRODUCENT
15
omfång angår, så öfverträffar det vida hvad äfven den
mäst utsväfvande socialistiska fantasi drömt om; ty de
socialistiska organisationsplanerna pläga ju dock för det
mästa stanna inom den nationella statens gränser; här
åter är det fråga om en enhetlig, fast tvångslös
samvärkan, som sträcker sig öfver hela jorden.
Jag vill här strax bemöta en invändning, som en gång
blef synlig i tryck efter ett mitt föredrag öfver föreliggande
ämne. Låt vara, yttrades det, att den nuvarande
ledningen af produktionen i vissa afseenden kan kallas effektiv
och planmässig; den är dock icke bättre, än att en stor
del människor litet emellan få svälta af brist på brödföda
äller lägga sig i mörkret om kvällarna i saknad af en
smula fotogen, under det att andra i båda dessa afseenden
ha vida mer än de behöfva eller ens kunna tillgodogöra
sig. Detta är fullkomligt sant; men det rör en helt annan
sida af ämnet, nämligen rättvisan eller orättvisan af den
samhälleliga fördelningen, en fråga som vi ingalunda skola
förbigå, men som noga bör skiljas ifrån den rent tekniska
äller teknisk-ekonomiska sidan af produktion och
distribution, som vi nu allena behandla. Det må vara, och är
utan tvifvel, en upprörande orättvisa, att en så stor del af de
skatter, som i förra fallet den amerikanska jorden gömmer i
sitt inre, tillfaller några få lyckliga spekulanter i stället för
att komma hela samhället äller snarare hela världen tillgodo,
och detsamma gäller om de privilegierade innehafvarna af
den fruktbara åkerjorden i alla länder, för hvilka hvarje cents
förhöjning i spannmålspriset pr bushel betyder miljoner och
åter miljoner af oförtjänta rikedomar men detta bevisar
icke i ringaste mån, att själfva produktionen, afsättningen
och kringförseln af vare sig lysolja eller brödsäd skulle
i socialiststaten kunna ske på ett effektivare sätt än nu, d.
v. s. med ett rikare resultat pr enhet använd arbetskraft.
En ökad kontroll och kringskärning af monopolistiska
vinster är alltså helt visst icke blott önskvärd, utan en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
