Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Staten såsom ensam producent, jämförd med det nuvarande produktionssystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
SOCIALISTSTATEN OCH NUTIDSSAMHÄLLET
fråga af trängande vikt; men villkoret härför är dock
snarare ett demokratiskt än ett socialdemokratiskt samhälle.
På en viss punkt af sin utveckling kan för öfrigt en
produktionsgren ha nått den storlek eller äljest vara af den
beskaffenhet, att samhällets öfvertagande däraf skulle vara
afgjort fördelaktig. Då bör detta naturligtvis ske, och
det modärna samhället plägar, såsom vi redan framhållit,
icke häller visa några större betänkligheter i detta
afseende. Men några stora och öfverraskande resultat får
man ej vänta sig häraf; ofta nog stå ju, såsom i vår egen
järnvägsdrift, statliga och privatkapitalistiska företag sida
vid sida om hvarandra och skötas med ungefär lika
mycken äller liten vishet och framgång. Alltför
brådstörtat får man icke häller här gå till väga, för att
icke i onödan äfventyra det privata initiativet, som ju dock,
det kan aldrig förnekas, är och förblir en stor ekonomisk
kraft, om också icke, såsom man fordom påstod, den största
äller enda.
Men härtill kommer, att en stor del af produktionen
ännu icke är och troligen ej på långliga tider blir mogen
för en starkare socialisering. Detta gäller bl. a. om hela
jordbruket. Visserligen stå sammanslutningar emellan
jordbrukare i försäljnings-, inköps- eller kreditföreningar,
andelsmejerier, slagterier, äggerier o. s. v. öfverallt på
dagordningen; men detta rör dock icke själfva
produktionen i trängre mening, där tvärt om den lilla driften
fortfarande visar sig fullt i stånd att konkurrera med den
större. Här nödgas därför socialisterna själfva, om än
ogärna, modifiera sitt program. När t. ex. de franska
socialisterna söka enrollera äfven jordbruksarbetarna och de
smärre jordbrukarna i sina led, så stå de inför det
faktum, att Frankrike äger omkring 5 miljoner själfständiga
jordägare, hvaribland 31 milj. familjer, som bruka sin
jord utan någon som hälst främmande hjälp. Hur skola
de nu behandla dessa små jordbrukare? Skola de be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
