Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Prisbildning, arbetslön och produkternas fördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
SOCIALISTSTATEN OCH NUTIDSSAMHÄLLET
gerligt liberala. Hur skulle nu i socialiststaten den
nödvändiga begränsningen af konsumtionen på denna punkt
åstadkommas? Skulle samhället sitta som en
fattigvårdsstyrelse och utdela en famn ved åt den ena, ½ famn åt
den andra, allt efter som omständigheterna, rummens
storlek och mer eller mindre dragiga beskaffenhet eller
personernas eget robustare äller svagare hälsotillstånd
tycktes föranleda? Skulle någon människa bli nöjd
härmed? Vore det icke tusen gånger enklare och bättre, att
regleringen finge försiggå efter precis samma metod som
nu: ett pris sattes på veden, ett öfverpris väl till mär
kandes utöfver de blotta afvärknings- och
transportkostnaderna, och till detta pris finge sedan enhvar afpassa
sin konsumtion af bränsle efter sitt eget individuella
behof, jämfört med de öfriga användningar, som han
måste äller önskar göra af sina inkomster. Men
naturligtvis detta öfverpris, nettoinkomsten af skogsbruket,
skulle i det socialistiska samhället gå till staten, till det
allmänna, och sålunda i en eller annan form åter komma
enhvar tillgodo; i våra dagar går det tyvärr mästadels till
ett fåtal enskilda personer; i socialiststaten skulle därför
ingen behöfva frysa lika litet som svälta, så länge
samhället öfver hufvud ägde tillräckligt af bränsle och
födoämnen. Men detta, jag upprepar det än en gång, vore en
följd af den större rättvisan i detta samhälles lagar, men
icke beroende på någon dess öfverlägsenhet i
produktionens äller distributionens teknik.
Och såsom i detta exempel förhåller det sig i själfva
värket mer äller mindre på alla områden af det ekono
miska lifvet. Själfva arbetslönen skulle, hur paradoxt detta
än må förefalla, äfven i socialiststaten icke kunna bli
väsentligt vare sig större eller mindre än nu, så länge
tillgång och efterfrågan på arbete vore desamma som nu.
Det låter visserligen tänka sig, att socialiststaten skulle
kunna välja en annan aflöningsform än den nuvarande, i
·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
