Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Kan jämlikhetstanken förvärkligas i det nuvarande samhället?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAN JÄMLIKHETSTANKEN FÖRVÄRKLIGAS
31
lefnadsbanor? Nej, påstår jag, slöseriet ligger i det
nuvarande systemet; den enda värkliga sparsamhetsprincipen
härvidlag är att sätta den rätta mannen på den rätta
platsen; allt annat än dålig ekonomi. Den besparing, som
man uppnår genom att i ett sådant fall lita till det
privata initiativet, är af samma slag som de, som gjordes,
när fordom i en mängd länder civila och militära ämbeten
såldes till den högstbjudande, äller när, såsom i England,
rika fabrikanter och godsägare såsom fredsdomare utan
ärsättning åtogo sig att döma i tvister mellan arbetare och
arbetsgifvare, där de alltså själfva äller åtminstone deras
ståndsbröder vore den ena parten; rättvisan blef ej sällan
därefter.
Rörande denna sak torde man för öfrigt ej behöfva
frukta något synnerligt motstånd från demokratiskt håll,
åtminstone i princip, och äfven kostnadsfrågan skulle nog
ej bli så öfverväldigande. Nationalekonomiskt sett, blefve
det ju icke någon ökad kostnad alls, om det för samhället
nödiga antalet lärare, läkare, lagkarlar, ingenjörer o. s. v.
åstadkommes på det ena sättet äller på det andra;
däremot kunde naturligtvis ett höjande af hela befolkningens
kunskapsnivå icke vinnas utan ansenligt ökade kostnader,
men man får väl antaga så vida icke hela
folkundervisningen är ett misstag från början att denna kostnad
delvis och kanske helt och hållet skulle ärsättas genom en
värdefullare arbetsprodukt; arbetets afkastning i olika
länder synes i själfva värket, under äljest lika förhållanden,
stå i direkt proportion till befolkningens allmänna
bildningsgrad.
Men värre blir det med den andra punkten, som dock
är minst lika viktig, egendomsfrågan. Den lärda
bildningen äller den högre fackutbildningen kan enligt sakens
natur endast komma ett fåtal till del; men pängar,
egendom behöfva vi alla; och i synnerhet behöfver man dem
i det ögonblick, då det gäller att etablera sig, fatta fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
