Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Slutord. De nationella resursernas begränsning och tillvaratagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
SOCIALISTSTATEN OCH NUTIDSSAMHÄLLET
enligt min öfvertygelse otvifvelaktig nationalvinst vore
när som hälst att hämta, blott vi ville öfvergifva det
oförnuftiga isoleringssystem gent emot utlandet, hvarigenom vi
själfva afskära oss från uppkomsten af naturliga och
inbringande näringar, till förmån för några, för sina ägare
visserligen ofta högst lukrativa, men för alla andra dästo
dyrbarare industriella drifhusplantor. Men framför allt
gäller det att med ängslig omsorg vaka öfver, att alla
tillgängliga krafter i samhället få en nyttig, värkligt
produktiv användning, att ingenting förslösas på ändamål af
tvifvelaktig nytta äller rent chimäriska företag, allt enligt
satsen, att en sparad skilling är lika god som en förvärfvad.
Härom vore mycket att säga, och jag vill för min
del icke underkänna värdet af någon bland de
mångfaldiga sociala rörelser i vår tid, hvilka alla sträfva till
ett sundare och bättre samhällslif, men hvilkas rent
ekonomiska betydelse man visserligen ofta är benägen att
öfverdrifva. En och annan är utan tvifvel här strax
färdig med att hänvisa på de förmenta ofantliga besparingar,
som skulle kunna göras, därest icke det svenska folket
hade denna olyckliga vana att nedlägga sina surt
förvärfvade slantar i tobakspung och brännvinsflaska. Det är
emellertid klart, att när det gäller mer äller mindre dagliga
förbrukningsartiklar för en befolkning, som själf uppgår
till miljoner, så skall totalsumman ovillkorligen komma
att stiga till mycket stora belopp utan att därför
nödvändigtvis behöfva antyda en öfverdrifven förbrukning. En
annan sak är, att båda de nämda njutningsmedlen på
grund af sin farliga beskaffenhet hälst borde sökas ärsatta
med andra, bättre och ädlare njutningar, men om dessa
också, allt medräknat, blefve billigare är en öppen fråga.
Hvad särskilt brännvinet beträffar, så är påståendet om
dess dyrhet, som man så ofta, äfven från vetenskapligt
håll får höra, synnerligen illa anbragt, när det gäller en
vara hvars hufvudbeståndsdel, spriten, i själfva värket är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>