Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Fattigdom. En studie i en engelsk landsortsstads lif. Af G. Siösteen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förelsen torde dock halta, då »en-rums-lägenhet» på många håll betyder
i rum och kök).
De hushållsbudgeter förf. insamlat från York visa, «tt
medelklassen äter mer än tillräckligt för kroppens vidmakthållande i hälsa,
att de väl aflönade yrkesarbetarne i allmänhet åtnjuta tillräcklig
näring, ’ men att grofarbetames näring är omkring 2 5 procent mindre
än nödigt vore för hälsans och arbetskraftens bevarande.
De resultat hvartill Rowntree kommit äro så mycket mera
beaktans-värda, som Charles Booths undersökning af förhållandena i London,
verkställd efter en något annan metod, lämnat slående lika slutsatser.
Rowntree har i en tid af kraftigt industrielt uppsving funnit, att 27.84
procent af staden Yorks befolkning lefver i fattigdom, Booth har visat
att i slutet af 80-talet, då tiderna voro mindre goda, 30.7 procent af
Londons befolkning lefde i ovärdiga materiella villkor. På goda
grunder kan man därför påstå, att af hela Englands stadsbefolkning
mellan en fjärdedel och en tredjedel lefva i kronisk nöd. Och tre
fjärdedelar af det Förenade konungarikets befolkning äro numera bosatta i
städer. Allvaret i denna upptäckt är sådant, att förf. upprörd
utbrister i följande maningsrop:
»Att i detta land af oerhörda rikedomar, i en tid af kanske
exempellös materiel blomstring, måhända mer än en fjärdedel af
befolkningen lefver i fattigdom, är ett faktum som väl må orsaka
allvarliga tankar. Nationen behöfver förvisso samla sina tankar mera på
frågan om dess egen befolknings välfärd, ty ingen civilisation kan vara
sund eller varaktig, som hvilar på denna massa af förkrympt mänskligt
lif. Lidandet må vara nästan ljudlöst och vi må länge förblifva i
okunnighet om dess utsträckning och allvar, men då vi en gång fattat
dess djup, så förstå vi, att sociala frågor af oerhörd betydelse vänta
sin lösning. Hvad är t. ex. den yttersta orsaken till allt detta elände?
Huru vidt är det resultatet af falska sociala och ekonomiska
förhållanden? Om det delvis beror på fel i nationalkaraktären, hvilka
inflytelser kunna bringas åstad för att gifva denna karaktär större styrka
och eftertanke?»
»Förf. tror, att huru svår det sociala framåtskridandets väg än
är, så skall dock vägen framåt öppna sig för en tålig och
genomträngande tanke, som inspireras af sann mänsklig sympati. Den
mal-tusianska filosofiens mörka skugga har nu dragit förbi oss, och ingen
åsikt om framtidens samhällstillstånd kan nu godtagas, under hvilket
massor af män och kvinnor dömas af ert obeveklig »lag» till en kamp
för tillvaron så hård, att den nödvändigtvis förkrymper eller ödelägger
den högre sidan af deras mänskliga natur.»
* * *
Till afslutning af denna artikel vill jag endast uttala en önskan,
att en liknande undersökning kunde åvägabringas i en representativ
svensk stad. En svensk mecenat skulle ej kunna använda sina pengar
till något nyttigare ändamål än att bilda en fond för sådana
undersökningars anställande. Men hvar finnes han? G. Siösteen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
