Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Latförslagen angående arbetsaftal. Af Henrik Almstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagförslagen angående arbetsaftal.
Genom nådigt bref den 27 oktober 1899 tillsatte Kongl. Maj:t
en kommitté med uppdrag att dels vidtaga en revision af gällande
lego-stadga (tjänstehjonsstadgan af den 23 nov. 1833), dels ock i
sammanhang därmed taga i öfvervägande frågan om införande af sådana
särskilda bestämmelser, som kunde finnas erforderliga till beredande af
skydd åt i behörig ordning ingångna arbetsaftal.
Kommittén tillsattes på grund af en från riksdagen till Kongl.
Maj:t i saken aflåten skrifvelse, hvilkens syfte otvifvelaktigt gick ut
på, att vid arbetsaftal i allmänhet få till stånd strängare bestämmelser
gent emot arbetstagarne än hvad enligt gällande lagstiftning i regeln
blir fallet.
Kommittén har fullgjort sitt uppdrag genom aflämnande till Kongl.
Maj:t af tvänne lagförslag, det ena, afgifvet den 31 okt. 1900, benämndt
»Förslag till Lag om tjänsteaftal mellan husbönder och tjänare» och
undertecknadt af öfverståthållaren Robert Dickson, häradshöfdingen
Johan Wold, kontraktsprosten Albert Sjöholm, brukspatronen J. S. F.
Stephens, rådmannen T. Zetterstrand samt hemmansägarne Ola Persson
och J. Bromée, det andra, afgifvet den 19 oktober 1901, benämndt
»Förslag till Lag om vissa arbetsaftal» och undertecknadt af samma
personer med undantag af herr Stephens, som ersatts af bruksägaren
Knut Falk.
Det faller genast i ögonen, att Kongl. Maj:t försummat att, ehuru
det här gälde en lagstiftning som i mer än vanlig grad direkt berörde
arbetsklassens intimaste intressen, tillgodogöra sig den samlade
erfarenhet och sakkunskap i dessa ämnen, som i hög grad är till finnandes
hos ledame och förtroendemännen inom arbetarnes fackorganisationer.
Särskildt är detta att beklaga i den mån förslaget till lag om vissa
arbetsaftal afser att reglera arbetsaftalen inom storindustrien. Härvid
brister ej blott god vilja att tillmötesgå arbetstagarnes af
produktionsförhållandena betingade synpunkter, utan äfven insikter i storindustriens
inverkan på arbetstagarnes rättsförhållanden.
Kommitténs förslag till tjänsteaftal mellan husbönder och tjänare
skiljer sig icke synnerligen ifrån den gällande tjänstehjonsstadgan.
En tjänare enligt lagförslaget är i hufvudsak lika beroende som
ett tjänstehjon enligt gällande lag. Väsentliga skillnaden är den, att
enligt gällande lag endast ett fåtal tjänsteattal falla under
tjänstehjonsstadgan, under det att enligt lagförslaget, nästan alla tjänsteaftal skulle
falla under den föreslagna lagen.
Enligt gällande lag fordras för tjänstehjonsstadgans tillämplighet
att aftalet slutats medels städja och för helt år, endast i Stockholm
äfven halft, med utgångstid den 24 oktober, i Stockholm äfven den 24
april. Enligt lagförslaget kommer tjänsteaftalet under lagen så snart det
afser minst en månad eller slutes med minst en månads uppsägning.
Arbetsaftal med sjöfolk, om hvilka sjölagen stadgar, eller
handels-betjänte eller arbetare i fabrik, handtverk eller annan handtering, liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
