Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. September - Folkbildning: Social uppfostran. Af Edv. Laurent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad är då den sociala frågan? Jo enligt min tanke är den
sociala frågan det sakförhållandet att på grund af missförhållanden i
samhället breda samhällslager tvingas att föra en i andligt och
materiellt hänseende förkrympt och outvecklad tillvaro. Hvarför då icke
så snart som möjligt afhjälpa dessa missförhållanden? Saken är ej så
enkel. Dessa missförhållanden stå i samband med en falsk värdesättning,
till hvilken de allra flesta samhällsmedlemmar göra sig skyldiga, i det
att värden af underordnad eller negativ betydelse såsom börd, rikedom,
samhällsställning etc. uppskattas oproportionerligt för högt, under det
att de centrala samhällsvärdena, människovärdet och det mänskliga
arbetsvärdet skattas oproportionerligt för lågt. Och förr än vårt
samhälle arbetat sig ur denna falska värdesättning, förr kunna vi ej helt
lösa den sociala frågan. .Det gäller således att utöfva inflytande på
hela samhällsuppfattningen, på de idéströmningar, som behärska
samtiden, och vårt verksammaste medel att förändra dem är att vid
uppfostran söka inverka på ungdomen, genom att gifva den en verkligt
social uppfostran, ordet då taget i den inskränkta bemärkelse, jag här
ofvan utvecklat.
På hvad sätt kunna vi då vid uppfostran taga hänsyn till den
sociala frågan. Skola vi äfven på detta område införa teoretisk
undervisning, som då närmast skulle komma att röra sig inom det
vetenskapsområde, som fått namnet nationalekonomi. Härpå svarar jag ett
bestämdt nej. Nationalekonomien är såsom vetenskap alldeles för ung
för att lämpa sig för skolans stadium. Och vi få dessutom ej vara
blinda för, att i det onaturliga proppsystem, som härskar i en stor del
af våra skolor, ligger en stor fara för vår ungdom, om det ostördt
får fortgå. Vi få därför ej lägga nya bördor på skuldror, som redan
äro öfverlastade. Härmed har jag dock ej velat säga, att ej den
modema kulturhistorien, om skolundervisningen utsträckes så långt,
bör inom sin ram upptaga den moderna arbetarrörelsen, eller att
såsom lämpligt ämne för de allmänbildande föredrag, som en och annan
privat skola upptagit på sitt program, ämnen berörande denna kunna
upptagas. Tvärtom för hvarje inblick i denna vår tids viktiga fråga,
som ej är förbunden med att nya bördor läggas på våra barns
skuldror, böra vi föräldrar naturligtvis vara lärarne synnerligt tacksamma.
Dock bör detta ske på ett fullkomligt opartiskt sätt. I annat fall är
det bättre, om denna undervisning helt och hållet utelämnas.
Denna sociala uppfostran måste bibringas barnen på ett annat
sätt, nämligen genom skolans ledning, genom den andliga atmosfär,
barnet där vistas i — en andlig atmosfär, som måste skapas, genom
att skolan ej gör sig skyldig till samma falska värdesättning som
samhället. Och vi föräldrar måste fordra det ej endast för samhällets
skull utan framför allt för våra barns egen skull. Om nämligen ett
barn lär sig att i skolan uppskatta börd, rikedom, samhällsställning
o. d. för högt och människovärdet och det mänskliga arbetsvärdet
för lågt, så blir detta barn, när det en gång träder ut i lifvet, mindre
väl rustadt i kampen för tillvaron, ty det är i alla fall människovärdet
och det mänskliga arbetsvärdet, som till sist bestämmer hvars och ens
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
