Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. December - Kooperation: Charles Gide. Af Georg Schauman - Den kooperativa rörelsen i Frankrike. Af Charles Gide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På sidan ora denna verksamhet, ehuru präglad af samma
huma-nitetskänsla, står Gides arbete för inrättandet af akademiska feriekurser
och folkhögskolor. Det har dock icke haft en betydelse, jämförlig
med hans arbete för kooperationen, ty äfven andra i hans
samhällsställning hafva med energi omhändertagit denna angelägenhet.
Gide har en stark känsla för betydelsen af det internationella
samarbetet på lifvets olika områden. I sin mån vittnar härom äfven
den uppsats han haft godheten att genom den ene af sina finsk-svenska
öfversättare tillsända Social Tidskrift.
Den kooperativa rörelsen i Frankrike.
Af professor Charles Gide (Paris).
(Öfversatt från förf:s manuskript af
K. //. Wuk, Helsingfors.)
I Tyskland har vid senaste kongress i Kreuznach en schism
yppat sig mellan å ena sidan de konsumtionsföreningar, som ha
konservativa tendenser och hvilkas medelpunkt är Allgemeiner Verband i
Berlin samt ordförande riksdagsmannen d:r Criiger, samt å andra sidan
de socialistiska konsumtionsföreningarna med en ^ray-magasinen i
Hamburg som centrum. De senare — till ett antal af ett hundratal — ha
numera till följd af den bannlysning, hvaraf de drabbats, konstituerat
sig till ett eget förbund och börjat utge en särskild tidning.
I Frankrike äro vi i tillfälle att iakttaga en alldeles motsatt rörelse.
Det Annes där också två tendenser: å ena sidan de socialistiska
konsumtionsföreningarna med Bourse socialiste som centrum och å andra
sidan de s. k. »borgerliga» föreningarna (ehuru räknande rätt få
borgare i sina led), hvilka gruppera sig omkring Comité central de V Union
coopérative. Efter att länge ha stått på fientlig fot med hvarandra,
bemöda de sig alltsedan den kongress, som afhölls under
världsutställningen år 1900, att närma sig hvarandra, kanske t. o. m. att
sammansmälta.
Comité central är den äldre af de bägge, grundad som den är år
1885, under det la Bourse blott kan se tillbaka på en tioårig tillvaro,
det är ock Comité’w, som förenar det största antal sammanslutningar,
omkring 300, spridda öfver hela Frankrike, under det la Bourse blott
förbinder 70, nästan uteslutande befintliga i Paris.
Då man tar i betraktande, att i Frankrike (enligt den i juli 190?
uppgjorda officiella statistiken) finnas icke mindre än 1,641
kooperativa konsumtionsföreningar, så inser man, att det öfvervägande
flertalet af dessa förblir oberoende af hvarje gruppering.
Dessa förbund omfatta, i motsats till de tyska, endast
konsumtionsföreningarna och icke de kooperativa kredit- och
produktions-föreningarna. Man kan t. o. m. säga, att kreditföreningarna, hvilka
för öfrigt äro föga talrika, helt och hållet åsidosättas af
konsumtionsföreningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
