Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilaga till Social Tidskrift n:o 1, 1903 - Det nya betänkandet angående maltdrycksbeskattning. Af Axel Bergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Professor A., som anser att vårt folk är på väg att förstöras af ölet, (om
brännvinet talas numera sällan eller aldrig då nykterhetsfrågan är under debatt,
ja, det ser nästan ut, som om det blifvit en läskedryck), är viss om att
räddningen måste sökas uti att på skattelagstiftningens väg bereda ett stort rum åt
de extraktrika, men alkoholsvaga maltdryckerna. Inom det s. k. nykterhetslägret
har detta blifvit lösen för dagen, sedan den gamla. medicinen: restriktioner och
ytterligare restriktioner, visat sig verkningslös mot omåttligheten och man måst
se sig om efter någon annan patentmedicin.
Äfven i detta afseende böra vi se efter hvad gångna tider ha att lära oss.
Jag medgifver gärna, att svagdrickat var fordomtima en bättre dryck än nu är
förhållandet, äfvensom att det öfverjästa svenskölet, dubbelölet och julölet i
regel voro extraktrika — alkoholsvaga drycker, men vi få gå mycket långt
tillbaka i tiden för att finna dessa arycker som själfständiga njutningsdrycker.
Sedan brännvinet vunnit insteg och kommit till heders här i landet fick man
städse på såväl bondens som borgarens bord se brännvinsflaskan och drickskruset
eller ölstånkan i endräktig förening, brännvinet sköljdes ned med en klunk ur
kruset eller stånkan. Det blef det bayerka ölets uppgift att utgöra en
sällskaps-och njutningsdryck, som icke behöfde brännvinet för att uppfylla sitt ändamål.
Hvilket af dessa system, som för individen och nationen är att föredraga, tror
jag icke kunna göras till föremål för någon meningsskiljaktighet, men man
glömmer så lätt hvad som varit för att kritisera det närvarande.
Någon egentlig statistik för belysande af dessa förhållanden kan tyvärr för
vårt land icke presteras, men vårt grannland Danmark har däremot så mycket
tydligare siffror. År 1891 trädde i Danmark i kraft en beskattningslag å
maltdrycker, som hufvudsakligen karaktäriseras däraf att alla maltdrycker, som
innehålla mindre än 2’/4 % alkohol äro skattefria under det de alkoholstarkare
maltdryckerna draga en skatt af c:a 7 öre pr liter. Extrakthalten hos de
skattefria maltdryckerna får vara huru hög som helst, endast alkoholhalten hålles
under 2’/4 vikt %. Denna skattelagstiftning är sålunda professor Almquists
önskemål i lagstiftningsväg, och kan det dänör hafva sitt stora och berättigade
intresse att se, huru denna lagstiftning har under de gångna 10 åren verkat.
De extraktrika och alkoholsvaga maltdryckerna hade tidigare i Danmark
liksom här i Sverige varit nära förbundna med brännvinet, men det hela i
Danmark - gått på samma sätt som här, nämligen så, att samtidigt med det
bayerska ölets intrång en minskning inträdde ifråga om brännvinskomsumtionen,
och det är därför af stort irttresse att se huru denna drycks betydliga
fördyrande verkade.
Enligt de beräkningar byråchefen i det danska finansdepartementet Schovelin
gjort, minskades under det första skatteåret konsumtionen af det skattepliktiga
eller bayerska ölet med icke mindre än c:a 132,000 hektoliter, men samtidigt
ökades brännvinskonsumtionen med c:a 2,000,000 liter. Sedan dess har
brännvinskonsumtionen ytterligare ökats med c:a 3,300,000 liter således sammanlagt
i rundt tal c:a 6,000,000 liter eller nära 3 liter pr individ.
Det framgår dessutom af Schovelins enquite, att på många håll den i
begynnelsen inträdande minskningen i konsumtionen af beskattadt öl utfylldes
på så sätt, att man i stället för ett visst kvantum starkare öl tog en snaps och
en flaska svagare skattefritt.
Det bayerska ölet har pålagts en skatt motsvarande c:a 50 % af sitt
salupris under det de alkoholsvaga extraktrika maltdryckerna äro obeskattade och
resultatet har blifvit det ofvan relaterade. Under sådana förhållanden måste man
fråga sig, huruvida den väg professor A. så ifrigt förordar skall kunna leda till
det eftersträfvade målet.
Historiens vittnesbörd hos såväl oss som i Danmark jäfvar absolut denna
åsikt och ännu aldrig har önskemål, de må vara huru idealiska som hälst,
kunnat kullkasta historiens lärdom.
Betrakta vi vidare förhållandena sådana de gestalta sig öfver allt i hela
världen hvarest maltdryckerna vunnit insteg, så kan man icke påvisa något land
där dessa af professor A. förordade dryckerna blifvit hvad de. afse att vara,
själfständiga njutningsdrycker, utan är det de maltdrycker, som äro inbryggda med
en ursprunglig extrakthalt af c:a 13 % och innehålla en alkoholhalt af c:a 4—5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
