- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1903 /
41

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skola taga arf efter honom. Dessa kunna icke för framtiden bli
boende tillsamman. Därför går sträfvandet från första stund ut på
att dessa, framförallt sönerna eller i alla händelser några af dem, hvar
för sig skola få sin bergning på hemmanet. Då tiden är inne delas
det dem emellan. Några måste flytta ut ur den gamla gården och
anlägga sig- nya sådana. Odling för dylika är redan kanske under
åratal förberedd och utvecklas sedan efter hand. På så sätt kan af
ett enda stamhemman uppstå en hel by med tiden. Utrymme därtill
finnes i regeln mycket väl. Som exempel på en dylik utveckling kan
nämnas, att en by i en af de norra lappmarkssocknarna, där för tio
år sedan funnos endast fyra gårdar, nu räknar åtta sådana. Dylika
hemmansklyfningar förekomma mycket ofta. Och hvad detta har för
betydelse för landets uppodling och jordbrukets utveckling, är lätt
att inse.

Bolagens hemman däremot undergå aldrig någon dylik delning
såsom naturligt är.

Snarare kunna
tvänne eller flera
närbelägna
hemman slås
tillsammans under enåbo,
där så lämpar sig.

Konsekvensen
här-af för jordbruket
behöfver ej
närmare utvecklas.

Jag öfvergår nu
till att med några
ord beröra
bolags-åbons ställning. I
sitt rättsliga
för-hållande till bolaget
har han ofta nog rätt * oklara papper». Större delen af de åbor, jag varit i
tillfälle att lära känna, hafva inga skriftliga arrendekontrakt med bolagen.
De sitta där blott på muntliga aftal, hvilka synas vara mycket sväfvande.
Det har ofta förvånat mig att finna, huru litet reda åbon har på
arrendevillkoren. Han vet ofta nog icke, om han betalar något arrende eller
ej, eller om han eller bolaget erlägger på hemmanet belöpande utskylder
m. m. Detta kommer däraf, att han under vintertiden verkställer
skogskörslor åt bolaget; och på våren, då- räkning uppgöres, tar h?n
det han får utan att så noga kontrollera, om afdrag för arrende eller
utskylder gjorts eller icke. I allmänhet synes det dock vara så,
åtminstone i de norra socknarna, att åbon icke erlägger något
egentligt arrende, men att han svarar för hemmanets utskylder äfvensom
för vägunderhållet. Undantag härifrån förekomma. Somliga bolag
praktisera ätt själtva betala utskylderna, men däremot af åbon taga
något litet arrende. Några afsevärdt stora belopp har denne i alla
händelser icke att till bolaget i sin egenskap af åbo erlägga. Många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1903/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free