Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till bolagsåbor. Bolaget får ju bara skogsmarken med därå befintlig
skog och bonden får inägojorden. Allt kunde därför synas väl
be-ställdt.
Men det är ett par saker man vid denna anordning glömt, och
det är, att jordbruket däruppe i höga norden nödvändigt behöfver
något stöd af skogen, samt att det måste ha fritt utrymme att utvidga
sig i mån af behof. Att tänka att det skulle bära sig utan att ens
husbehofsskog finnes, är allt för optimistiskt.1) En hvar, som känner
förhållandena, vet att det icke kan ske. Vid
ägostyckningsförrättnin-garna lägges dock i de flesta fall icke ens husbehofsskog till
gårdslotten. Bonden får vanligen tillstånd att taga bränsle på vissa villkor
från bolagets skog samt rätt till mulbete för sina kreatur, men
där-utöfver intet. Och lejonparten af den odlingsbara marken har följt
med skogen och därmed gått förlorad för jordbruket.
Må man nu tänka sig in i den situationen, att man är innehafvare
af ett sådant jordbruk och skall lefva därpå. Man har först köpt det
föi några tusen kronor och häftar i skuld därå. Man har naturligtvis
Jockså fått betala kostnaden för ägostyckningsförrättningen ensam. Man
skall betala utskylder och utgöra väghållningsbesvär för
hemmanslotten. Säd växer ej därå, hvarför man ock måste köpa allt så väl i
hushållet som för kreaturen erforderligt mjöl jämte specerier och annat
som tarfvas. Man sträfvar och arbetar, afyttrar hvad man kan af
ladugårdsprodukter och iakttager de tillfällen .till arbetsförtjänst, som
möjligen yppa sig. Man drager sig på detta sätt nödtorftligen fram.
Ännu har man icke behöft nedlägga några kostnader på åbyggnaderna.
Men tiden går och husen börja obevekligt luta mot sitt fall. Nu blir
det först på allvar kritiskt. Inte en pinne finns å hemmanet att bygga
och bättra med. Virket är dyrt och pengar saknas. Resten låter
tänka sig själf. Det finnes alla utsikter, att sådana hemman förr eller
senare skola råka i fullständigt ödesmål eller åtminstone gifva sin
innehafvare ett mycket knappt bröd. I själfva verket blifva bönderna
å dessa utstyckade hemman i längden sämre lottade än bolagsåborna,
ty dessa senare få åtminstone taga virke från skogen för byggnad och
underhåll af nödiga hus vid gården, hvilket ej är de förra beskärdt.
Ägostyckningslagen måste därför nödvändigt ändras därhän, att
ingen styckning af hemman må äga rum med mindre nödig
husbehofsskog tillägges den för jordbruk afsedda lotten, hvarjämte äfven till
•denna lott må läggas all sådan jord, som med fördel kan uppodlas,
ty i annat fall blir denna för all framtid undandragen odlarens hand.
En vida radikalare utväg till jordbrukets och den själfägande
bondeklassens skyddande mot det öfver hand tagande bolagsväldet. än
•den ägostyckningslagen anvisar, har af hr C. A. Lindhagen föreslagits
i hans bekanta motion vid 1901 års riksdag. Han föreslår nämligen
lagstadgadt förbud för bolag eller förening för ekonomisk verksamhet
att i Norrland och Dalarne förvärfva fast egendom på landet, utom i de
fall, då konungen lämnat tillstånd därtill, och där ej fråga är allenast
J) Här asyftas förnämligast lappmarkssocknarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
