- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1903 /
47

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hufvudorsaken till böndernas benägenhet att afyttra sina fastigheter
ligger, såsom ock förut är antydt, däri, att de icke känna dessas
verkliga värde, och orsaken till bolagens köplust åter ligger däri, att de
vanligen få hemmanen för ett pris, som på långt när icke motsvarar
hvad de äro värda. Man måste därför hjälpa bonden till en rätt
insikt om värdet af hans egendom samt tillse, att bolaget icke för
underpris tillägnar sig densamma. All hemmansförsäljning till bolag
bör därför ställas under lagstadgad offentlig kontroll. Då bolag
för-värfvat hemman af enskild och fråga blir om laga åtkomst, bör
skogs-tjänsteman förordnas att på tjänstemannaansvar taxera hemmanets skog
och i öfrigt värdera egendomen. Finnes nu köpeskillingen understiga
det värde hemmanet vid värderingsförrättningen visat sig hafva, må
lagfart ej beviljas, och vare bolaget i alla händelser förpliktigadt
bekosta förrättningen. Härigenom vinnes den dubbla fördelen att
bonden lär känna värdet af den fastighet han äger, och att bolaget icke
kan komma åt denna för en oskäligt låg köpeskilling.

Möjligen kunde äfven lagstadgas om kontroll däröfver, att den
köpeskilling, som i köpeafhandlingen finnes angifven, i de fall då köpet
fullbordas genom lagfart, verkligen till säljaren erlägges. Dock torde
detta vara mindre nödigt, enär bonden ej gärna lärer släppa sitt
hemman för t. ex. 5,000 kronor, om han fått veta, att det faktiskt är
värdt 10,000 kr. Något spegelfäkteri med fingerade köpesummor
torde näppeligen under nu angifna förutsättning vara att befara.

Men vid sidan af dessa skyddsåtgärder måste man äfven hafva
till ögonmärke att skydda och främja jordbruket å de hemman, som
kunna komma att öfvergå i bolagens händer. För den skull böra
bolagen förpliktas, att, då de söka lagfart å skattehemman eller låta
skatteomföra kronohemmari, ställa vederhäftig borgen för jordbrukets
nöjaktiga befrämjande å dessa bl. a. genom nedläggande af viss
bestämd procent af skogsafkastningen därå. Denna borgen blefve i
någon mån analog med den, som förekommer, då införsel sökes å
kronohemman. Ett korrollarium häraf blefve naturligtvis, att
ekonomiska besiktningar måste å dylika bolagshemman hållas.

Ett verksamt korrektiv mot trävarubolagens öfverklagade
hem-mansförvärf vore helt visst genom åtgärder i angifna riktning vunnet.
Knappast kan man häller säga, att någons rätt genom dem skulle trädas
för nära. Jag har velat utan alla anspråk framkasta dessa tankar i
en situation, då alla äro ense om att något bör göras, men stor
ovisshet råder om hvad som bör göras.

Man må nu emellertid hoppas, att det skall lyckas
Norrlands-kommitén att anvisa en antaglig väg att lösa såväl här ofvan berörda
frågor som ock frågan om jordbrukets vidmakthållande och utveckling
å de hemman, som redan befinna sig i trävarubolagens ägo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1903/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free