Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om medlen att förverkliga detta stora n$l vill jag ej mycket
yttra iflig. Ett sådant medel ligger utån tvifvel i teckningen af dess
konturer. Men syårare , att, ernå än blicken på målet är luften under
vingarna. Denna kan jag för min del icke söka på säkrare håll än hos
religionen. Vitalis Norström.
FOLKBILDNING.
Läroyerksréformen ur social synpunkt,
Af Fridtjuv Bebo.
Människan är en samhällsvarelse. Hvar och en skall i sinom tid
fylla en , plats i samhället och deltaga i dess arbete. Att i sin mån
förbereda den enskilde härtill är skolans sociala uppgift.
I forna tider var det sällan svårt att i förväg bestämma, för
hvilken samhällsställning ett barn skulle förberedas. Enligt det allmänna
uppfattningssättet borde sonen, endast i undantagsfall kunna bli något
annat än fadern varit För adelsbarnen passade “guvernörer" och
“riddareakademier", för borgarebarnen “borgareskolor", för bonde- och
arbetarebarnen “fri- och fattigskolor". För de ecklesiastika och civila
tjänstemännens barn hade man “trivialskolor och “gymnasier", men som
tjänstemannaklassen oupphörligen måste rekryteras nedifrån, hann
trivialskolan med dess fortsättning gymnasiet aldrig att få karaktären af ren
och oblandad ståridsskola, hvarför cjen ock bibehållit så pass
utvecklingsmöjlighet, att den kunnat lefva kvar i form af vår tids “allmänna
läroverk".
Liksom man sökte skaffa de forna stånden hvar sina
bildningsanstalter, så har man ock gjort med de nuvarande samhällsklasserna.
"Öfverklassen", som utån betänkande kan låta sina barn gå i skola till
myndighetsåldern, har allmänna läroverket i dess helhet med dess
slutmål, studentexamen. Medelklassen, som icke med säkerhet kan
uppskjuta valet af lefnadsharia för sina barn längre än till
konfirmations-åldern, har man upprepade gånger sökt lyckliggöra med en alldeles
särskild “borgareskola" eller “praktisk bildningslinje", men som detta
förslag icke kunnat komma till utförande, har den hittills fått nöja sig
med allmänna läroverkets riederstadium. För “underklassen" slutligen,
som måste vara betänkt på att i nödfall låta sina barn afbryta
skolgången redan vid den ålder, då lagen om minderårigas arbete betecknar
dem såsom mogna för fabriken, har man folkskolan samt i lyckligaste
fall dennas öfverbyggnader: i städerna “folkskolans högre afdelning",
på landsbygden “högre folkskolan".
Det är slitningarna mellan nämnda tre samhällsklassers verkliga
eller förmenta intressen som gör, att vi nu ha en läroverksfråga. Kampen
om skolväsendets organisation är väsentligen en klasskamp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
