Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under lång tid har man inom öfverklassen äflats att göra
studentexamen till villkor för inträde på alla sådana lefnadsbanor, som erbjuda de
bästa utkomstmöjligheterna, d. v. s. man har för sina barn’ lagt beslag
på dessa utkomstmöjligheter och den därmed förknippade sociala
ställningen. Medelklassen har naturligtvis icke kännt sig belåten med att
sålunda se sina barn afstängda från konkurrensen. När därför det
förslaget framkom, att man äfven i vårt land borde anordna en för åldern
15—16 år afsedd examen, som skulle ge kompetens för en del
lefnadsbanor, blef detta förslag hastigt populärt, och efter som medelklassen
ej saknar politiskt inflytande, vann detsamma snart statsmakternas
godkännande samt föranledde tillsättandet af senaste läroverkskommitté.
Själfva kärnpunkten i dennas utlåtande är i konsekvens härmed förslaget
om inrättandet af en s. k. realskoleexamen samt’ om de sex nedre
läroverksklassernas förvandling till en s. k. realskola.
Den af kommittén förordade examensordningen kan betraktas såsom
en mellan öfverklassen och medelklassen afslutad delningstraktat. De
allra förmånligaste lefnadsbanorna skulle visserligen fortfarande förbehållas
de hvita mössornas innehafvare, men i öfrigt skulle realskolans lärjungar
med dessa dela besittningsrätten öfver alla de verksamhetsområden,
hvilka erbjöde utkomstmöjligheter öfver minimum.
Delningstraktater afslutas som bekant nästan alltid på en tredje
parts bekostnad. Så äfven här. Får kommittémajoriteten sin vilja
igenom, så blir det underklassens bäst begåfvade barn, folkskolans
eliter, som få betala fiolerna.
Meningen är nämligen, att afläggandet af realskoleexamen
hädanefter skall blifva det normala sättet att vinna inträde i en hel del
praktiska fackkurser, exempelvis i de tekniska elementarskolorna, i
maskinyrkes- och byggnadsyrkesskolorna i Stockholm, i de lägre
bergsskolorna, i landtbruksinstituten o. s. v.
Härom vore ur social synpunkt mindre att säga, i fall
realskoleexamen blefve så anordnad, att den kunde afläggas icke blott af
realskolans lärjungar utan äfven af folkskolans eliter.
Men detta har kommittémajoriteten sökt sätta p för genom ett
enkelt och skenbart mycket oskyldigt medel. Realskoleexamen skulle
nämligen obligatoriskt omfatta två främmande språk.
Skälet för ett dylikt stadgande kan icke vara, att färdighet i två
främmande språk verkligen skulle enligt sakens natur behöfvas för
tillträde till de verksamhetsområden, hvarom här är fråga. Tvärtom.
Enligt de upplysningar kommittén själf meddelar fordras för närvarande
intet främmande språk för inträde i de tekniska elementarskolorna, i
maskinyrkes- och byggnadsyrkesskolan, i de lägre bergsskolorna, ja
ovillkorligt icke ens vid landtbruksinstituten o. s. v., och kommittén
vitsordar, att nämnda praktiska fackskolor ofta få sina allra bästa elever
just från folkskolorna.
Hvadan då detta nya offer åt den i vårt land redan förut allt för
högt uppdrifna språkkulten?
Jo, man vill göra de lefnadsbanor, för hvilka realskoleexamen skulle
erfordras, d. v. s. alla, som kunna gifva en ställning höjd öfver den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
