260 (Social Tidskrift / 1903)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hungersnöd! Hvarför? En rysk tidning må ge svaret. Verkliga
orsaken till vårt utarmande — skrifver den — roten till det onda, hvars
bekämpande borde vara alla ryssars omsorg, det är bristen på bildning.
Hvad den ryska bonden i sin slöhet tarfvar, det är icke knutpiskan,
icke återvändandet till lifegenskapen, icke utvidgandet af
förmynder-skapet och polisväldet, nej, det är helt enkelt en väl ordnad folkskola,
genom hvilken bonden kunde göras delaktig i sin nations lif och
förvandlas från ett stycke arbetskraft till en förnuftbegåfvad lem af
samhällets lifshelhet. Så länge mörkret rufvar öfver vårt ryska land, blir
allt hvad vi företaga oss endast vanmäktiga halfhetsåtgärder.

Vid sidan häraf ställe man vårt lilla brödraland Danmark, som
under nittonde seklet tvänne gånger blifvit stympadt och genomgått de
fruktansvärdaste politiska kriser* men trots detta äger ett mönstergillt
jordbruk och en lifskraftig industri samt ett bondestånd och en
arbetareklass, hvilka i välmåga täfla med och öfverträffa de stora och rikt
utrustade ländernas. Hvar ligger förklaringen? Jo, efter sin första kris
skaffade det sig 1814 ett folkskoleväsen, och efter den andra
öfver-spann det sig med ett nät af folkhögskolor. Följden blef, att då på
1880-talet spannmålspriserna å världsmarknaden sjönko och det
företrädesvis spannmålsalstrande landet hotades med ruin, ägde danska
bondeståndet tankemognad nog att i samlad massa liksom med ett slag
gå öfver från sitt nedärfda näringssystem till ett på den nutida
vetenskapen och tekniken grundadt — en företeelse, som i kulturens
historia torde vara utan motstycke, men som räddat den danska nationens
ekonomiska själfständighet och därmed kanske ock dess politiska.

Det 20:de århundradet är icke blott den allmänna industrialismens,
den allmänna värnpliktens och den allmänna demokratiens århundrade,
det är äfven den allmänna tros- och tankefrihetens. Och det är
sannerligen icke minst genom detta, som det kommer att ställa högre och
strängare fordringar på den personliga utvecklingen än något föregående.

Huru jämförelsevis lätt har det icke under förflutna tidehvarf varit
att veta, hvad man skulle tro och tänka! Med rätta har blifvit sagdt,
att för den enskilde lifsåskådningen då ofta var en geografisk fråga,
som bestämdes af hemorten och härstamningen. Man ärfde sin tro och
sin tankevärld liksom man ärfde sin gård, och man förvaltade sitt
andliga arf liksom sitt lekamliga genom att bibehålla det orubbadt i samma
skick, som det haft under fars och farfars dagar. Att afvikande
meningar funnes till, tänkte man sig icke, och några tvifvel kunde därför
aldrig spira fram; ofta lefde man ett helt lif igenom utan att blifva
ställd inför ett afgörande eller nödgas genomgå en inre kris.

Den tid, då sådant var möjligt, är nu oåterkalleligen förbi. Min
erfarenhet, mitt tänkande och kännande kunna ha gifvit mig en viss
uppfattning af lifvets högst frågor. Men denna uppfattning är min,
min personliga. Jag förmår icke, om jag än aldrig så brinnande önskade
det, öfverflytta den på min son liksom en arfveklenod eller ett låne-

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/soctids/1903/0263.html

		Social Tidskrift / 1903 / 260 (1901-1917) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|