Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utredning och förslag i ämnet från regeringen, som då föranstaltade det
ingående kommittéarbete, hvars resultat, förslaget om distriktsvis utsedda
skiljemän med uppgift i första rummet att verka för införande af
skilje-nämder, framlades för 1903 års riksdag och då antogs af andra
kammaren, men förkastades af den första, hvars arbetsgifvare ännu tyckte
sig vuxna att på egen hand reda upp sina arbetskonflikter.
* *
Blott några månader efter det att dessa stolta ord uttalats, funno
emellertid representanterna för landets största industri tiden inne att med
arbetarnas organisationer söka träffa uppgörelse om just ett sådant
medlingsförfarande, som man i första kammaren icke ville vara med om
att främja. Medling i arbetstvister genom förhandling mellan
arbets-gifvarna och arbetarnas organisationer är i Sverige intet nytt för i år.
Men ingen af de konflikter som tillförene bilagts har haft på långt när
den omfattning som verkstadslockouten 1903, hvilken träffade en hel
industri, och intet försök i så stor stil att skapa fasta
medlingsinstitu-tioner har hittills förekommit. Det både i afseende på omfattning och
former betydelsefullaste skiljeförfarande, hvilket dessförinnan ägt rum i
Sverige, var det, hvarigenom lockouten inom byggnadsfacket i
Stockholm 1900 fick sin lösning. Äfven härvid träffades öfverenskommelse
om fasta förmedlingsnämder till förekommande af nya konflikter, men
uppgörelsen var liksom tvisten rent lokal och de arbetare, som berördes
däraf, motsvarade icke stort mer än fjärdedelen af det antal, som voro
indragna i verkstadslockouten 1903.
Genom den uppgörelse, som den 27 juli 1903 på det kollektiva
aftalets grund träffades mellan de organiserade arbetarnas och de
likaledes organiserade arbetsgifvarnas ombud, kan den konstitutionella
principen sägas ha, åtminstone formellt sedt, slagit igenom i förhållandet
mellan arbetare och arbetsgifvare inom den svenska industrien. Det
kommer nu an på att fördjupa och vidga dess tillämpning, fördjupa
den till själfva grunduppfattningen af fackföreningsväsendet och till
sådana områden af arbetsförhållandena, som till fromma både för den
industriella och sociala utvecklingen kunna tillgodogöras en lifligare
växelverkan mellan arbetare och arbetsledare, utvidga den till sådana
näringsgrenar och arbetsgifvare, som ännu stå främmande därför.
Såvidt är det nu kommet, att industriens arbetsro och utveckling
äro beroende af, i hvad mån den kan upptaga den konstitutionella
grundsatsen. De mekaniska verkstadsägarnas lockout var ett försök att,
om möjligt, återupprätta den undergräfda absolutismen med att slå ned
fackföreningarna — icke genom att frånkänna dem rätten att vara till,
hvilken numera ingått i det allmänna rättsmedvetandet, utan genom att
beröfva dem praktisk betydelse såsom organ vid arbetsaftalet. Försöket
misslyckades, och det finns ingen anledning att det skulle få någon
annan utgång, om det upprepades.
För det industriella liksom för det sociala lifvet skulle det nu
endast vara till gagn, om man i arbetsgifvarekretsar allmänt toge sitt
parti — det enda förnuftiga som finns att taga — och började be-
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
