Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullmäktige beviljade ett litet anslag till underhållskostnaderna, dock på
villkor att biblioteken i främsta rummet skulle komma arbetare,
tjänstefolk och i allmänhet mindre bemedlade till godo. Men hos preussiska
regeringen höll förslaget på att blifva hvilande — för alltid.
Magistraten i Berlin gjorde den ena påminnelsen efter den andra hos
regeringen i Potsdam om den begärda sanktionen å företaget, som på högre
ort ansågs vara betänkligt. Det var oroliga tider med jäsning hos
folket och antagligen ansåg man att böcker skulle tillföra nya jäsämnen.
Revolutionerna 1848 syntes icke göra regeringen mera böjd att
tillmötesgå staden Berlins önskningar, och först i juni 1849 erhöll
magistraten underrättelse om att regeringen sanktionerat förslaget. Regeringen
uttalade därvid den önskan att alla skrifter, i hvilka en mot sedligheten,
religionen eller staten farlig tendens framträdde, skulle sorgfälligt hållas
borta från biblioteken.
Ändtligen den 1 augusti 1850 efter skolferiernas slut öppnades
fyra folkbibliotek i skilda trakter af Berlin. Man förfogade tillsammans
öfver 7,400 band, och utlåningen skedde onsdagar och lördagar 12—1
och söndagar 11—12. Biblioteksförvaltarne erhöllo en årlig ersättning
af 50 thaler. Man hade ringa penningemedel att röra sig med, men
vänliga människor sågo öfver sina bokförråd och skänkte böcker till
folkläsning, så att hyllorna snart fylldes. I katalogerna för
folkbiblioteken af 1850 finner man en naturlära af 1776, en geografi af 1778
och en sextio år gammal kemisk ordbok! Icke var det vetenskapens
allra nyaste rön man bjöds på. En naturvetenskaplig bok är ofta redan
efter tio år föråldrad. Reseskildringar var det godt om, och historiska
verk hade man många, men knappt några romaner. Icke ens Walter
Scott fick plats. I öfrigt hade man följt regeringens anvisning att
utesluta farliga böcker. Heine, som nu för tiden anses bjuda på rätt
oskyldig läsning, var utesluten från Berlins folkbibliotek ända till 1870.
Biblioteken blefvo emellertid af allmänheten omfattade med stort
intresse. Redan 1851 voro läsarne 1,281 och de utlånade böckerna
stego till 38,430. 1856 inrättades ett femte bibliotek och 1858
utlånades från folkbiblioteken icke mindre än hundra tusen band. Samma
år ökade Berlins stadsfullmäktige sitt årliga anslag till 1,500 thaler,
och 1870 höjdes anslaget till 3,300 thaler. Den vetenskapliga
före-läsningsföreningen understödde frikostigt folkbiblioteken, hvilka från
detta håll från 1847 till 1879 fått mottaga 88,000 mark. Prinsen af
Preussen, sedermera kejsar Wilhelm I, hade från folkbibliotekens första
uppkomst kraftigt understödt dem och hans exempel har följts af en
hel del framstående personer. År 1870 funnos i Berlin 11 folkbibtiotek
med 10,325 läsare och en utlåning af omkring 200,000 band. Under
decenniet 1870—1880 utvecklades saken ytterligare, så att man 1880
hade 21 bibliotek med 86,800 band. På 1880-talet började intresset
för den vetenskapliga föreläsningsföreningen minskas och den afsomnade
1884. Redan förut hade hon sett sig ur stånd att lämna bidrag till
bibliotekssaken.
Erfarenheten både–i Tyskland och England går gifvet i den
riktningen att upprättandet af folkbibliotek och dess underhållande måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
