Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var siffran 128,5 och i städer med 150,000 invånare 141,7. Men denna
brott-tillväxt följde den allmänt antagna utvecklingen under stigande
kultur: de råare brotten, förnämligast de svåra misshandelsbrotten,
mord, dråp etc., aftogo och de lättare brotten tilltogo. Detta talar
mot den allmänna uppfattningen om städerna såsom råhetsalstrare.
Slutligen framgår det ur den tyska brottstatistiken, att det allmänna
klagomålet om ungdomens urartning och därmed ökade andel i brotten
icke är alldeles berättigadt. En liten tillväxt i ungdomens andel i
brotten kan visserligen iakttagas, men den är ingalunda så betydlig,
som mari vill pgstå. Medan procenten ungdomliga förbrytare, d. v. s.
antalet p£ 1,00 för brott dömda personer, 1882 till 1890 i genomsnitt
var 9,4, steg siffran år 1895 till 9,5 och år 1900 till 10,4 för att 1901
åter åilla till 10. Anmärkningsvärdt är också att ungdomens deltagande
i s&Uighetsförbrytelser i statistiken visar ett aftagande, hvaremot
stöldbrotten tilltaga. I sin helhet kan man ur denna statistik icke finna
någon hållpunkt för en tilltagande råhet hos ungdomen.
Hvar skulle man kunna söka en hufvudorsak till den företeelsen,
att i Tyskland de svårare brotten med den stigande kulturen tilltagit
och att det är de svåra misshandelsbrotten, som hufvudsakligen bidraga
till denna stegring? Är det månne militariseringen, folkuppfostringen
i kasernerna, som i högre grad här utöfvar sitt inflytande?
Berlin okt. 1903.
Fritz Henriksson.
Skola 25,000 egna hem upplösas?
Medan man drömmer om att kunna öfverallt i Sveriges bygder
upprätta egna hem, särskildt åt kroppsarbetarna såsom varande de
mest behöfvande, så drömmer väl ingen den grymma drömmen att de
egna hem, som redan finnas, måtte upplösas? Nej, därom drömmes
icke här i landet, utan man — handlar istället. Jag tänker på det
ovisa, att icke säga brutala sätt, hvarpå man tillintetgör det gamla
indelningsverkets 25,000 egna hem, de små välskötta knekttorpen, som
kanske fostrat den bästa delen af vår svenska landtbefolkning. Så hörde
jag en gång en framstående folkhögskoleföreståndare, väl bekant med
våra landsbygdsförhållanden, yttra, att bland den svenska allmogen
finnas inga med så godt anseende som de indelta korpralerna.
På riksdagen i Linköping år 1600 bestämdes att ett visst antal
knektar skulle uppsättas i de olika landsändarna och underhållas af
kronan génom att de soldater, som ej hade egna gårdar, skulle tilldelas
kronohemman. Gustaf II Adolf bestämde sedermera, att alla knektar
skulle erhålla V* kronohemman och vara tjänstskyldiga minst 20 år.
Det var det äldre indelningsverket, som dock medförde flera
olägenheter — så t. ex. visade det sig omöjligt att förse alla soldater med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
