Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna tanke torde — sMrskildt i fråga om den lycka, hvars
sam-hällsvikt här blifvit framhållen — kunna klargöras genom jämförelse
med ett annat stort lyckovärde, hälsan. Medeltiden, som genom svält,
smuts och andra späkningar försvagade kroppen, som i farsoten såg
Guds straffdom, i gisslartågen dess botemedel — denna tid kunde ej
ens ana en hälsovård i vår tids anda. Först när hälsan blef ansedd
som Gudi behaglig, börja de enskilde anse det som plikt att vårda den;
först när jordelifvet börjat betraktas som ett godt blir det samhällets
uppgift att bruka vetenskapens vinningar i fråga om hälsans lagar,
sjukdomars besegrande och lifslängdens höjande. Sålunda blef hälsan
småningom ett själfändamål, en lycka, som i och för sig — oberoende af
det bruk man sedan gör af den för att nå andra mål — anses fullt
berättigad att eftersträfva och att njuta!
Detta hindrar ej att äfven nu sjuka kunna finnas, hvilkas själslif,
just sjukdomen i hög grad förfinat eller att många, trots samvetsgrann
vård af hälsan, träffas af olyckan att förlora den. Det hindrar ej häller
att somliga bli själfviska i ytterligheten af sin hälsovård, andra
storsinnade i uppoffringen af sin hälsa för ett mål, de sätta än högre. Men
allt detta ändrar ej regeln: att hvarje människa nu betraktar och anses
böra behandla sin hälsa som ett så stort omedelbart värde för henne själf
och samhället, att det blir såväl hennes plikt som hennes rätt att
eftersträfva hälsans lycka för sig själf och för alla andra. Man har m. a. o.
i detta fall fullkomligt omvärderat hela medeltidens åskådning.
Men de kommande århundradena skola på samma sätt omvärdera
nutidens syn på kärleken, en syn, alltjämt lika lifsvidrig, som
medeltidens syn på hälsan.
Såsom en väckelse i fråga om nödvändigheten af en sådan
omvärdering är det Lifslinier I velat verka. Misslyckas den häri är det
framställningens, ej tankens fel. Ty den är framtidens.
Ellen Key.
Arbetsstugorna i Norrbotten.
Den om kulturarbetet i Norrbotten högt förtjänte lektor C. Svedelius
i Luleå har nyligen utgifvit en särdeles intressant skildring af
verksamheten vid de åtta arbetsstugor, som tack vare ett varmhjärtadt
initiativ af professorskan Anna Hierta-Retzius i Stockholm grundades
under nödåret 1902—03. Den vackert utstyrda och rikt illustrerade
broschyren säljes till förmån för arbetsstugorna, (pris 50 öre).
Under nödåret lyckades man genom enskild offervillighet och
centrala nödhjälpskommitténs bistånd, att i arbetsstugorna bereda plats
för sammanlagdt omkring 400 barn från länets mest nödställda socknar.
De erhöllo där en fristad undan hungersnöden, god vård och
undervisning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
