Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med stöd af ofvannämda värdefulla och af stor spridning förtjänta
broschyr lämnas här nedan en kortfattad öfversikt af de norrbottniska
arbetsstugorna och deras betydelse.
1 Finnmarkens svårtillgängliga näjder, på själfva gränslinten till
Finland, påträffas fyra af de nyupprättade “stugorna*, nämligen i
Korpi-lombolo, Tärendö, Pajala och Pello kyrkbyar. Den nordligaste af dessa
platser är Pajala, som ligger 10 mil norr om polcirkeln och 20 mil
från Haparanda stad. De fyra öfriga arbetsstugorna finnas i
lappmarks-sockname Gellivare, Jockmock, Arjepluog och Arvidsjaur.
Hvilken uppgift ha dessa arbetsstugor hittills haft och hvilken
betydelse kunna de få för framtiden? Arbetsstugans första och viktigaste
uppgift är att lära barnen arbeta. Men, frågar man, behöfvas verkligen
och särskildt på landsbygden, anstalter i detta syfte, kan och bör ej
detta läras i hemmen? Tyvärr är det ett faktum, att större delen af
befolkningen i Norrbottens län är så godt som fullständigt okunnig i
all slags handaslöjd. Mödrarne kunna ofta ej ens sticka och sy, och
deras kunskap i matlagning är ytterst ringa. Kaffe kunna de väl alla
koka, men för resten lefva de mest på sur mjölk och sur fisk. Lika
illa är det ställdt med hänsyn till gossarnes sysselsättning. Själasörjaren
i en af dessa notdliga församlingar yttrade på tal härom, att “den
enda handaslöjd, som de där halfvuxna pojkarne egentligen kunna, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
