Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialpolitik vid 1904 års riksdag.
i.
Den svenska staten är ingalunda ett mönster lör andra
arbets-gifvare. Särskildt af de s. k. lägre statstjänarne — betjäntklassen inom
tullen, posten, järnvägen etc. — utkräfves nu ofta en oskäligt lång arbetstid
mot ersättning af en lön, som icke svarar mot arbetet och som i många
fall ej förslår ens till det torftigaste uppehälle. Hvad postbetjänte
angår, hafva genom den år 1903 verkställda löneregleringen 870 af
dem fått sina inkomster minskade med i medeltal 47 å 63 kr. per år.
För afhjälpande af detta missförhållande hade kungl. maj:t i
statsverks-propositionen begärt personliga aflöningstillägg till ifrågavarande betjänte,
motsvarande för en hvar det till honom under 1902 utgående
dyrtids-tillägg. Likaså hade kungl. maj:t begärt anslag för bestridande af
semester åt samtlige postvaktbetjänte. De sparsamma herrarne i
statsutskottet afstyrkte bägge dessa anslag, det förstnämnda helt och hållet
och det senare delvis, mot reservation af herr Sixten von Friesen, som
i semesterfrågan jämväl fick understöd af några andra ledamöter. Båda
kamrarne hafva nu emellertid bifallit utskottets förslag.
Bland de mest elementära fordringar man bör ställa på en klok
socialpolitik är väl, att den icke tillåter beskattning af de inkomster,
som nätt och jämt förslå till vederbörande inkomsttagares nödtorftiga
uppehälle, in. a. o., att det s. k. bevillningsfria afdraget är tillräckligt
stort. Så är icke fallet hos oss. Enligt bevillningsförordningen är
nämligen endast inkomst under 500 kr. fri från skatt. Af inkomster om 500
—1,200 kr. äro 450 kr. och af inkomster 1,200—1,800 kr. 300 kr. fria
från skatt, hvarjämte taxeringsmyndigheter för särdeles ömmande fall
kunna höja det bevillningsfria afdraget med 200 kr. I år hade därför
tre motionärer, hrr Svensson i Skyllberg (de moderata reformvännernas
parti), Gustafsson i Sjögesta (landtmannapartiet) och Neiglick (liberala
samlingspartiet) kommit med hvar sitt förslag om höjandet af det
bevillningsfria afdraget. Bevillningsutskottets första-kammar-majoritet fann
emellertid “icke något oafvisligt behof af ändrade bestämmelser i
ifrågavarande afseende för närvarande föreligga, (“ty“, säger det ryska
ordspråket, “den som är mätt förstår icka den som hungrar"). Andra
kammarens ledamöter reserverade sig, somliga under yrkande om en
skrifvelse i ämnet, andra under tillstyrkande af herr Neiglicks motion,
som afsåg höjande af ifrågavarande afdrag till 500 kr. för inkomster,
uppgående till 500—1,500 kr. och till 300 kr. för inkomster,
uppgående till 1,500—2,000 kr., hvarjämte afdraget i ömmande fall skulle
få ökas med 250 kr. Första kammaren afslog alla de af utskottet
af-styrkta motionerna — utan att spilla sin dyrbara tid på att debattera
en fråga af så underordnadt intresse. Utgången blef tyvärr densamma
af voteringen i Andra kammaren, sedan man under en längre diskussion
fått fastslaget, att det egentliga hindret för kammarmajoriteten att
bifalla förslaget var, att ingen skattelindring på samma gång föreslagits
för småbönderna. _
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
