Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att timra upp hela byggnaden. Hväd har vidare icke utförts af de
religiöse i fråga om arbetarebostäder! Det kan vara nog att erinra
om namnen Ruskin, Octavia Hill och Agnes Lagerstedt.
Så ha vi människokärlekens många frågor om vård af sjuka, blinda,
döfstumma, sinnesslöa, vanföra, vanartade, fångar och frigifna. Hvad
den kristna barmhärtigheten här uträttat är öfverväldigande stort och
skönt. Jag hänvisar till lektor v. Engeströms bok, sid. 87—123.
Hvilka ha igångsatt kampen mot dryckenskapen, som “fyller
lasaretten med sjuka, dårhusen med sinnesrubbade, fattighusen med
utarmade, fängelserna med brottslingar, kyrkogårdarna med dem, som dö
i sin halfva ålder* ? Världens första nykterhetsförening bildades i vårt
land af en religiös man, den store fosterlandsfrälsaren — såsom
Viktor Rydberg kallar honom — Per Wieselgren, absolutist redan
vid 19 års ålder, och sedan dess ha de religiöse gått i spetsen för
kulturrörelsen mot dryckesseden. Det är ju först i våra dagar, som
andra krafter, särskildt vetenskapén, tillkommit.
Och kampen mot osedligheten har framför allt ledts af det religiösa
krafvet på renhet. Ett faktum är att i den striden reder sig den
ungdom bäst, som förfogar öfver religionens kraft.
Det vore ingen svårighet att erinra om de många missgrepp, som
begåtts af de religiöse under tidernas lopp, om kyrklig maktlystnad,
fariseisk själfrättfärdighet och pietistisk kulturfientlighet. I vår
statskyrkas sega kamp mot Viktor Rydbergs och hans efterföljares religiösa
frihetstankar och i den modärna pietismens råa helvetesdyrkan, som
helt nyligen förvisat d:r Ekman från ledningen af den svenska
missions-rörelsen, ha vi bevis nog för den sanningen, att hvarje monopol, som
lägges på religionen, leder till barbari. Men det fordras blott litet af
historisk blick för att inse hur hvarje ny form af religiöst lif först
kommer till stånd när en gammal brister. Religionen vore värdelös,
om den icke ledde till utvecklingens strid för det nya, som traditionen
icke känner till och därför bekämpar.
I den kristna barmhärtighetens ställe vill Ellen Key sätta den
erotiska känslans samhällsvärde, som hon vackert skildrade i förra
numret af denna tidskrift. För visso är det sant, att
“könsför-hållandet är i denna stund alla samhällsklassers fattigkvarter “ och att
det allmänna förbiseendet af könskärlekens lifsvärde är en af orsakerna
till den sociala nöden, icke minst den del däraf, som drabbar de små
barnen. Kunde vi öka de kärleksrika äktenskapens antal, så skulle
också därmed antalet hittebarnshus, krubbor, barnhem o. s. v. kunna
minskas. Vi behöfva verkliga samvetsäktenskap. Men just därför är
det af vikt att sätta plikten som de unges ideal, plikten att lefva ett
sedligt lif före äktenskapet, så att icke lasten blott undergår den
formförändringen genom vigseln, att den blir legaliserad. Ellen Key
menar att många “ogifta eller själfmördare eller brottslingar eller
vansinniga eller föräldrar till olagliga bam“ ha bragts i sin olycka,
emedan de ledts af plikten eller tanken på andras lycka istället för att
drifvas af det egna lyckobegäret! Man kan alltså bli själfmördare eller
brottsling eller vansinnig genom att fylla sin plikt eller lefva för andra!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
