Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påfallande svagheten i Ellen Keys bok. Hennes erotiska lifsåskådning
saknar allmängiltighet. Återstår att fråga: kan kärleken, ens för sina
utvalda, vara det högsta lif svärdet ett helt lif igenom? Jag tror det
icke. Det blir för lågt i loftet — öfverallt blir det till sist för lågt,
utom under stjärnhimmeln.
Hvad som i det föregående är sagdt om kärlekens plats i Ellen
Keys lifsåskådning menar jag också kan gälla om det därmed samman*
hängande moderskapet. Det är mig nämligen omöjligt att tänka mig
det sistnämnda som något fristående — så som Ellen Key gjort på
ett för henne själf ödesdigert ställe i sin bok. Ieke ens som undantag,
icke för nöds skull, nej, icke för att rädda lifvet! Viktor Rydberg har
ett uttalande från Lucanus, hvari han “lägger brännjärnet på den, som
för att rädda lifvet uppoffrar det, som ger lifvet värde*. “Nöd bryter
lag“, säger Ellen Key. Men det finnes lagar, som icke kunna brytas,
utan att personligheten går under.
Helt visst är moderskapet en stor lycka och en helig uppgift, och
säkert är moderligheten hos en kvinna den egenskap, hvarigenom hen»
nes kvinnoväsens mening är bäst och vackrast uttryckt. Mot hvilka
osynliga fiender fäktar Ellen Key, när hon försvarar den satsen? Den
förnekas icke ens af de mest utpräglade kvinnosakskvinnor. En mot
kärlek och moderskap fientlig tidsriktning hos samtida unga kvinnor
existerar möjligen bland Ellen Keys europeiska läsekrets, men i vårt
land torde den knappast vara märkbart framträdande. Hvilken ung
kvinna som helst här hos oss, som sattes i valet mellan t. ex. en
bankplats och .en man, som hon älskade, valde obetingadt den sist*
nämnde. Det nya är, att det blifvit oundgängligt för henne att verkli*
gen först älska honom. Bland våra dagars verksamma och nyttiga
ogifta kvinnor finnas icke endast de, som i äldre tider skulle
inrangerats i de onyttiga gamla mamsellernas beklagansvärda led, utan också
de, som skulle gift sig för att bli försörjda. Om det verkligen finns
relativt flera ogifta kvinnor än förr, så finns det kanske också flere
erotiska idealister! Till dessa — hvilkas hemlöshet stundom kan vara
bitter och hvilkas ensamma väg kan vara tung — borde en tala, som
förstod, att de behöfde kanske bäst varma och förstående ord. En.
kvinna med ett verkligt moderligt sinne skulle tala till dem. Hon
skulle icke stjäla deras arbetsglädje genom att säga dem, att deras*upp*
gift är en af lägre art. Hon skulle icke förneka dem möjligheten att
uppnå full och rik mänsklighet hvar för sig, hon skulle icke förolämpa
dem genom att uppdraga dessa teckningar af förhårdnade och
förtorkade eller förgrämda och borttrånande ogifta kvinnor, i hvilka de
ståndaktigt vägra att igenkänna sig själfva. Hon skulle säga: “Sen Er
omkring i världen! Hvar det finns ett moderligt sinne, där finns det
också väg till en gärning. Öfverallt, där kvinnor oegennyttigt vårda,
undervisa och älska andras barn, där goda verk kräfva lediga krafter
och lidanden mjuka händer, där är det plats för Er. Er moderlighet
behöfver icke sina i sanden, om I icke själva viljen det. Ensamma
kvinnor ha redan satt spår genom tiderna, som endast ett bortvändt
öga kan undgå att se.-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
