Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han är, bildades, var det upplysningens och hjärtats agitation, han
främst ville göra verksam i de frisinnades läger. Att gripa och lyfta
till renare lif tidens stora folkrörelser — det är för honom målet dit
en politisk ledning i frisinnad anda bör sträfva. Då faller hvarje humant
intresse inom sfären för en sådan politik, t. ex. fredsrörelsen, som B.
ägnat mycket af sin kraft. Stormakterna verka ännu fjärran från sin
sanna uppgift att humanisera nationernas samlif, ty mot denna uppgift
sätter man — fosterlandskärleken. Hvilken begreppsförvirring! Först
när patriotismen är kulturellt renad, så att den förmår lyfta ett folk
öfver dess själfviska intressen, har den fått syn på sin sanna uppgift.
Den sedliga instinkten, som låter rätt gå framför våld, är hvarje nations
heligaste arfvedel, och den “patriotism", som ej vill förvalta det arfvet,
begår landsförräderi. Fredsrörelsen är ett fosterländskt kraf, hvarje
bildadt folks själfförsvar mot sitt sämre jag. Det ligger ingen dualism
utan ett solidt helhetskraf i den tanke, som länkar nationen vid
mänskligheten. Det är en af de klara linjerna i Beckmans politiska
åskådning, att han icke ser någon motsättning mellan patriotism och
kosmo-politism, mellan försvarsvännen och fredsvännen, som böra enas i
samma person. “Anfallskrig är brottsligt, försvarskrig är heligt*, yttrar
han i sin intressanta broschyr om “Den interparlamentariska unionen",
utgifven 1902. I nära tankeförbindelse med arbetet i fredsrörelsens
tjänst står B:s verksamma intresse för ökad förståelse mellan Sverige
och Norge. Han är ordförande i den unga och lifskraftiga
sammanslutningen “Brödrafolkens väl“, hvars betydelse för freden och kulturen
å den skandinaviska halfön torde blifva afsevärdt större än man i
allmänhet hoppades, då föreningen bildades.
Ernst Beckmans senaste initiativ är hans stora motion i
emigrations-frågan vid årets riksdag och för hvars innebörd redogjordes i Social
Tidskrifts förra häfte. Det öppnas i denna motion vida utsikter för vår
sociala utveckling på skilda fält. Och med sin grundliga kännedom
om amerikanska förhållanden rör sig motionären gifvetvis lättare på rätt
spår än någon annan af dem, som jämväl motionerat i denna omfattande
fråga. Hvarför står det nordamerikanska folksläktet så högt i fråga om
arbetsintensitet och arbetsvärde, materielt som andligt? Det är ett
spörsmål, som måste utredas. Och i Beckmans motion är detta icke blott
en industriell fråga, utan hit höra äfven folkmoralens och
folkbildningens synpunkter. Vi måste icke minst från dem studera det folk, som
så mäktigt drar till sig våra emigrantskaror.
Ernst Liljedahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
