Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnan i samskolan.
Från en aktad lärarinna ha vi mottagit följande beaktansvärda inlägg i den
aktuella läroverksfrågan.
En af principerna i den k. läroverkspropositionen tycks vara den
att aflöna kvinnoarbetet betydligt lägre än det arbete, som förrättas af
män, oafsedt om kompetens och arbete, såväl till kvalitet som kvantitet,
äro lika. Som skäl anföres dock ej att arbetaren är en kvinna, utan
att mannen skall sättas i stånd att försörja familj. Emellertid lägges
icke den synpunkten konsekvent till grund för aflöningssystemet, hvilket
ju framgår däraf, att ogifta män åtnjuta alldeles samma lön som de
gifta männen. Däremot tages alldeles ingen hänsyn till
familjeförsörj-ningen, om en änka med barn erhåller en lärarinneplats vid ett statens
läroverk, såsom t. ex. är förhållandet vid ett af våra kvinnliga
seminarier.
Skulle det nu ej vara mera rimligt och rättfärdigt att konsekvent
tillämpa familjeförsörjningsprincipen utan att ta hänsyn till arbetarens
kön? Jag föreställer mig, att det ej skulle te sig så orimligt att ordna
lärarnas lönereglering så, att två löneklasser inrättas, den ena för gifta,
den andra för ogifta lärare, oberoende af könet. Inom hvardera
löne-klassen borde finnas 5. lönegrader, och när en lärare gifter sig och
således ikläder sig förpliktelsen att försörja hustru och barn, borde han
uppflyttas i den högre löneklassen. På detta sätt skulle orättvisan att
betala arbetet efter arbetames kön försvinna men däremot full rättvisa
göras åt den behjärtansvärda fordran, att en familjeförsörjare bör erhålla
möjlighet att utan alltför stor svårighet draga fram sin familj.
I fall den af k. m:t föreslagna stora löneskillnaden mellan manliga
och kvinnliga lärare blir en verklighet, så kommer naturligtvis följden
bli den, att vid samskoloma lärarinnorna finge en underordnad ställning.
Skall samskolan kunna bli en god och nyttig skolform, så måste full
likställighet råda mellan de manliga och de kvinnliga lärarekrafterna.
Och så sker om de aflönas lika, med det undantag att gifta lärare
aflönas högre.
Om en kvinna skaffar sig universitetsutbildning, så kostar hennes
studiekurs lika mycket som mannens. När hon sedan blir lärarinna och
som sådan skall försörja sig, kosta hennes vivre, böcker, resor, m. m.
lika mycket som mannens, åtminstone i det närmaste. Jag tror ej,
att en lärarinna, som har full tjänstgöring och som samvetsgrant vill
bereda sig och följa med i sina ämneji, just får mycken tid öfrig att
själf sköta om t. ex. sitt lilla hem och sina kläder. Och det borde ej
förmenas henne att bilda ett litet anspråkslöst hem. Hennes arbete
skall vinna på att hon får trefnad.
K. m:ts förslag låter l:a samskolelärarinnans högsta lönegrad
vara 500 kronor mindre än manlig adjunkts lägsta lönegrad.
Hvad de kvinnliga seminarieadjunktemas lön beträffar, så föreslår
ju k. m:t rent af en minskning af deras nuvarande löneförmåner
på det hela taget. 5:e lönegraden tages bort, hvilket innebär en minsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
