Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land. Utvandraren vet numera att det lordras ett ytterst strängt arbete
för att kunna slå sig fram här. Hvad han väntar och hoppas på är
en oberoende ställning och ett eget hem. Ännu finnes utsikter därtill,
men de minskas dagligen och, som jag sade i början, det är här en
fråga för dagen att hämma immigrationen.
Hvad som i Sverige kan och bör göras för att hämma
emigrationen, är att göra stut på officersöfversitteriet och liknande förhållanden
på andra områden, en sådan ändring i arbetsmetoder och affärsmetoder,
att hvar och en, som sköter sig blir i tillfälle att skaffa sig en
oberoende ställning och ett eget hem. Men det får ej vara välgörenhet
med i saken, det skall vara ren affär från alla sidor.
Hartford, Conn., i maj 1904.
B. E. Höckert.
J. H. G. Fredholm. i*
En af vårt lands politiska märkesmän, riksdagsmannen och
civil-ingeniören J. H. G. Fredholm afled vid fyllda 66 år den 11 juli i
Stockholm, där han föddes den 8 juli 1838. Efter aflagd
studentexamen genomgick F. tekniska högskolan och konstakademiens
bygg-nadsskola, tog landtmäteriexamen och genomgick Ultuna
landtbruks-institut. Under tre år tjänstgjorde han som lärare vid tekniska
högskolan och verkade äfven som byggmästare och jämvägsingeniör.
Ovanligt kunnig i sina fack erhöll F. landtbruksakademiens stipendium
1868—70 samt det Letterstedska stipendiet 1877—79, då han företog
en studieresa till Amerika, England och en del andra länder. Använd
i åtskilliga kommittéer vid hemkomsten valdes Fredholm 1884 af
Stockholm till ledamot i Andra Kammaren, där han med ett par års
afbrott sedan dess oafbrutet verkat och nedlagt ett storartadt arbete,
särskildt vid behandlingen af tull- och skattefrågor. Hans inlägg i
riksdagsdebatterna präglades af gedigen sakkännedom och praktisk
blick. 1893 afgaf han en innehållsrik reservation inom
bevillningsutskottet angående en rättvist afvägd direkt beskattning, och stort
uppseende väckte äfven hans följdrika motion (år 1896) om
upphäfvande af skatten å hvitbetsocker och en sänkning af sockertullen.
Vidare har han arbetat för en förbättrad näringsstatistik samt ändrade
grunder för statens pensionsväsende.
Fredholm var en varm och verksam vän af sociala skyddslagar
och har gjort många värdefulla inlägg i den aktuella arbetarefrågan.
Han var aldrig någon de tomma frasernas man och inriktade icke sin
politiska verksamhet mot någon yttre utmärkelse. Han förblef en ärlig
sanningskämpe för sina idéer, och det osvikliga intresse, han hyste för
de sociala frågorna, visade många gånger, att han hörde till de
framsynta här i landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
